Vårärtens intensivt purpurröda blommor, som senare övergår i azurblått, ger den tidigaste färgaccenten i skogarnas försommargrönska. Arten är en av våra typiska lundväxter, men också karaktäristisk för den mycket rika barrskogen. Den möter i lövlundar vid bergrötter, vid rika bäckar och vid forsarnas lundmiljöer. Den förekommer i örtrika granskogssluttningar, helst i gläntor och öppningar och i bergig terräng. Så växer den under sydbergen, men den kan även förekomma som enda rikindikator på nordvända bergsidor som i Stortunberget i Ljustorp och Ängomsåsen i Tuna. I öster finns den även under mindre bergknallar.
Vid älvarnas sedimentavsnitt växer vårärt med liljekonvalj Convallaria majalis och blåsippa Hepatica nobilis i krångarna ned mot älven. Normalt finns den på torr mark och rätt skuggigt, men i Borgsjö kalkområde ses den i sumpskog och är även funnen i öppen örtrik tallskog som vid Östernäset. Mer sällan kan den dyka upp i kulturlövskogar i rikare områden. Arten missgynnas däremot på hyggen. Utbredningen begränsas av både klimat och markförhållanden och liknar skogsvickerns Vicia sylvatica, men vårärten blir sällsynt också nära kusten.