bangyllen
Barbarea vulgaris var. vulgaris
Bangyllen är funnen nära järnvägen samt i industrimiljöer i Sundsvallsområdet. Dessutom har den setts några gånger i dikes- och åkerkanter, kanske då inkommen med vallfrö. Ett fynd också på en soptipp.
Bangyllen är relativt sent urskild från sommargyllen. Den saknas i Collinder (1909) och i Th. Langes genomgång av herbarierna (Lange 1937) är den nordligast funnen i Hälsingland. Våra förekomster kan därför vara relativt nyinkomna.
Bangyllen är relativt sent urskild från sommargyllen. Den saknas i Collinder (1909) och i Th. Langes genomgång av herbarierna (Lange 1937) är den nordligast funnen i Hälsingland. Våra förekomster kan därför vara relativt nyinkomna.
Utbredning
Knappt femton sentida lokaler.
Lokaler
Njurunda Svartvik och Vapelnäs vid industrispåret 1995 (RL); Vaple 1983 (HL i UME); Dingersjö vid järnvägen 1992, 1994 (HL).
Sundsvall Östermalm 1989, 1990 (RL); vid järnvägen 1994–1996 (RL).
Skön Fillan 1983 (HL i UME); vägkant vid E4 i Bydalen 1992 (HL).
Alnö Nyvik 1986 (HL).
Attmar Mellangård 1983 (HL i S och UME).
Tuna Sköle 1983, intermediär (HL i S).
Selånger Kolsta 1992 (HL); Timmervägen 2002 (HL).
Torp Vissland vid f.d. brandgropen 1992 (HL).
Sundsvall Östermalm 1989, 1990 (RL); vid järnvägen 1994–1996 (RL).
Skön Fillan 1983 (HL i UME); vägkant vid E4 i Bydalen 1992 (HL).
Alnö Nyvik 1986 (HL).
Attmar Mellangård 1983 (HL i S och UME).
Tuna Sköle 1983, intermediär (HL i S).
Selånger Kolsta 1992 (HL); Timmervägen 2002 (HL).
Torp Vissland vid f.d. brandgropen 1992 (HL).