fjällnejlika
Viscaria alpina
Fjällnejlika växer i Medelpad på karga havsstränder och bergstoppar. Denna fjällväxt växer hos oss i karga lägen där annan vegetation har svårt att klara sig. Den finns på vindutsatta, snöfattiga lokaler och på underlag som är både surt och näringsfattigt. Vid havet förekommer den främst på klippstränder eller på havsnära bergknallar, där den rotar sig i skrevor och springor uppe på klipporna – men den finns även på steniga havsstränder i den övre, torra delen som saknar annan vegetation som i södra Njurunda och Tynderö. I inlandet växer fjällnejlikan nyckfullt uppe på vissa berg. Lokalerna utgörs av sura topplatåer eller utstickande klippor i exponerade lägen, öppna eller med gles tallskog. I Liden är den även funnen i sydvänd hällmark och på hyllor i ett par berg.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1861) baserat på belägg från Sundsvall (E. Ährling). Äldsta belägg från Njurunda Omsberget 1899 (E. Almqvist i UPS).
Bygdenamn och bruk
Från Brämön finns nedtecknat: ”Viscaria alpina växer i skrevor nedanför lavgränsen och kallas av fiskarbefolkningen för nothällsblomma, troligen därför att den vid Nothällan växer i talrika bestånd” (Tjernberg 1944). ”Har på Brämön kallats nothällsblomma” (Schön 1953).
Utbredning
Drygt tjugo sentida lokaler.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön (V. Edlund enligt Collinder 1909), 1925 (H. Lenander i S); Brämön på klippor vid havet 1948 (S. Grapengiesser i S); östra stranden på Brämön 1960 (RL); Brämön mellan Finnviken och Storviken (Westlinder 1970); södra Storviken på Brämön 1990 (RL); mellan Stormarn och Klacksmarn på Brämön (Westlinder 1970); Rönnbottenviken 1961, 1978 (RL); Långören i Skojarviken 1994 (LS); Långviken 1961 (RL), 1988 (HL), 2004 (BP); Fäbodviken 1961 (RL), 1981 (D. Stinessen); Galtström vid Klinten 1995–2002 (LS); Björköviken 1973 (GW); Fåret 1968 (RL); Omsberget på toppen 1899 (E.B. Almquist i UPS), 1987 (LS); Hamnsbådarna 1989 (RL); Nolingsviken 1972 (RL), 1978 (HL); Brattberget O om Nyhamn 1980 (HL); Nyhamn (Collinder 1909); Klampenborg (Dårholmen) 1999 (GÅ, RL); mellan Sodom och Stockvik 1920-talet (I. Sahlin); Sodom 1962, 1971 (RL).
Sundsvall skärgården (E. Ährling enligt Hartman 1861); Fläsian 1920-talet (I. Sahlin), 1956-72 (RL i UME); Kumo (vid aluminiumfabriken) 1956–1972 (RL), 2000 (GÅ); Katrineberg (troligen samma lokal som föregående) 1909 (K.B. Nordström i S); Gamla Skarpskyttelägret (Collinder 1909).
Alnö Raholmen 1979 (HL). Hässjö Sörvik (Grapengiesser 1953); Åvikebukten 1936, 1941 (K.A.G. Gredin i UPS och GB, K. Holm i LD och S), 2006 (SG); Svartberget vid Åvike 1970–2005 (RL, HS).
Tynderö Åstholmen 1971 (RL); Åstön i Skeppshamn (Collinder 1909), 1966 (RL), 2004 (BP); Åstön vid Mörkret (Collinder 1909); Åstön i Norråkerviken (Collinder 1909), 1959 (RL); mellan Nysvedjan och Saltspannviken 1971 (RL); Sundsudden vid yttre Tynderösundet 1992 (HL); Våle vid stranden 2006 (HS, ES).
Attmar Böleklack 1958 (RL), 2008 (ES, HS, HL).
Selånger Nackstabergen (Collinder 1909).
Liden Åsen (Collinder 1909), Vättaberget (Guvå 1972), Storberget 1959 (RL), 1976 (HL, RL).
Torp Hundberget 1980–2004 (G. Norberg).
Sundsvall skärgården (E. Ährling enligt Hartman 1861); Fläsian 1920-talet (I. Sahlin), 1956-72 (RL i UME); Kumo (vid aluminiumfabriken) 1956–1972 (RL), 2000 (GÅ); Katrineberg (troligen samma lokal som föregående) 1909 (K.B. Nordström i S); Gamla Skarpskyttelägret (Collinder 1909).
Alnö Raholmen 1979 (HL). Hässjö Sörvik (Grapengiesser 1953); Åvikebukten 1936, 1941 (K.A.G. Gredin i UPS och GB, K. Holm i LD och S), 2006 (SG); Svartberget vid Åvike 1970–2005 (RL, HS).
Tynderö Åstholmen 1971 (RL); Åstön i Skeppshamn (Collinder 1909), 1966 (RL), 2004 (BP); Åstön vid Mörkret (Collinder 1909); Åstön i Norråkerviken (Collinder 1909), 1959 (RL); mellan Nysvedjan och Saltspannviken 1971 (RL); Sundsudden vid yttre Tynderösundet 1992 (HL); Våle vid stranden 2006 (HS, ES).
Attmar Böleklack 1958 (RL), 2008 (ES, HS, HL).
Selånger Nackstabergen (Collinder 1909).
Liden Åsen (Collinder 1909), Vättaberget (Guvå 1972), Storberget 1959 (RL), 1976 (HL, RL).
Torp Hundberget 1980–2004 (G. Norberg).
