Nyetablerade små plantor har vi inte iakttagit. På havsstrand, ovanför en bård av rönnar och tallar, som bildar front mot havet, kan man se revlummer som har koloniserat tillsammans med björkpyrola. Revlummer bildar revor som syns bäst i utkanten av ett bestånd, där revorna kryper ut över mosstäcket. Revorna bildar tätt uppstående sterila och fertila skott och klonen kan bli nästan helt marktäckande. Revorna blir då mindre framträdande och arten ger ett mindre revigt intryck än mattlummer. En klon som troligen startade på en 50 år tidigare övergiven myrodling kan vara 10–15 m i diameter. Även gamla kloner i gammal skog kan vara tämligen täta. Revlummer är en av de mest pålitligt vintergröna arterna. Sporerna sprids under en lång period, mest vid torrt och varmt väder, dels från september till december, dels i mars, mest alltså vid temperatur som inte verkar lämplig för sporgroning. Sporax som tömts i oktober slokar tomma i april. I maj kan man se tömda sporax tillsammans med omogna, gröna ax.
Ekologi
Revlummer trivs i blåbärsgranskog, i fuktig granskog, i sumpskog, på sluttningsmyrar, myrkanter och bäckstränder. Den kan växa tillsammans med mattlummer, som dock föredrar öppnare miljö. Trots sin anpassning till ett slutet trädskikt gynnas revlummern av röjning, och ökar i kraftledningsgator för högspänningsledningar och i en sedan 40 år regelbundet röjd skidbacke. Det finns mycket få noteringar från kulturmark. Inte ens på för länge sedan nedlagda odlingar brukar revlummer finnas.
Utbredning
Arten är spridd över hela skogslandet och är en av de vanligaste arterna i fuktig skogsmark.
2552 lokaler i 45 församlingar.