Vid Norrfjärden, Gnarp, kan man i skogsstjärnans tid se massgroning av ävjebrodd på havsstranden, mest ovan medelvattenlinjen. I juli 2009 omformades denna strand av storm. Bankar av sand och av tång lades upp. Sju veckor senare var sanden och tångbankarna övervuxna av frodiga bestånd av ävjebrodd, som alltså måste ha grott efter stormen. På sanden utvecklades små enkla rosetter, men på tången växte stora rosetter med utlöpare med nya rosetter. Vid Ljusnan gror arten vid tiden för sommarlågvattnet, som vanligen inträffar i juli–augusti. På bägge ställena finns en fröbank, som säkrar artens överlevnad under år med ogynnsamt vattenstånd. Vid Ljusnan innehöll bottenmaterialet över 5000 frön per m2 (Milberg & Stridh 1994). Ävjebrodd blommar huvudsakligen ovan vattenytan. Blomningen styrs av vattennivån och inträffar tämligen sent, ibland i ljungens tid. Inget grönt övervintrar.
Bild i Natur och vegetation, sid 60.
Ekologi
Ävjebrodd har givit namn åt ävjebroddssamhället, de låga arter som vegeterar under ett par månader på stränder som blottas vid sommarlågvatten. I samhället ingår bland andra ävjepilört, rödlånke, fyrling, slamkrypearter och de vanligare arterna strandranunkel och nålsäv.
Utbredning
I Hälsingland känner vi 16 gamla lokaler för ävjebrodd. Två av dessa är återfunna. Dessutom har arten hittats av oss på ett 50-tal nya lokaler. Vi tror dock inte att detta betyder att arten har ökat. Den var sannolikt vanligare förr, framför allt i Ljusnans och Voxnans vattensystem, innan dessa älvar blev förvandlade till torrsträckor omväxlande med magasin för korttidsreglering. Hälften av de nya lokalerna finns vid Ljusnan kring Ljusdal, där älven fortfarande har kvar en del av sina normala vattenståndsvariationer, med utpräglade sommarlågvatten vissa år. De många fynden där beror också på riktade inventeringar i samband med planerna på utbyggnad av denna älvsträcka vid mitten av 1980-talet. Vid Norrsjön i Alfta (Voxnan) är artens framtid osäker på grund av reglering, genomförd vid slutet av 1900-talet. Ävjebrodd finns också vid havet, men även där sparsamt. Där är den inte utsatt för andra förändringar än landhöjningen, som förstör somliga lokaler, men också skapar nya. En bidragande anledning till att ävjebrodd har en ojämn utbredning kan vara att dess frön inte flyter (Romell 1938a) och därför har små möjligheter att spridas med vatten.
55 aktuella lokaler i 12 församlingar. 16 gamla uppgifter från 8 församlingar.
Referenser
Milberg, Per & Stridh, Bengt 1994: Fröbanken hos några ettåriga amfibiska växter vid Vikarsjön i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 88: 237-240.
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.
