Smånunneörtens frön har hårda, svarta och spegelblanka skal och ett vitt mjukt skruvat bihang, som attraherar myror. De är mogna och faller av redan i slutet av vitsippans tid. De gror tidigt nästa vår. Grobarheten är hög, och de flesta gror redan våren efter utsådd. Enstaka frön gror efter ytterligare ett år. Plantor med ett enda 1 cm långt grönt hjärtblad finns i blåsippans tid. Redan då har en knöl med 1,5 mm diameter utvecklats i övergången mellan rot och stam. I slutet av vitsippans tid finns fortfarande bara detta enda blad, obetydligt större, men knölen har vuxit till en diameter på cirka 3,5 mm. Bladet vissnar då och knölen vilar till nästa år. Då utvecklas flikiga blad, typiska för arten, men mindre än de fullbildade. Inga blommor finns detta år. När bladen vissnar har knölen vuxit till en diameter på 5 mm. Den befinner sig då cirka 20 mm ner i jorden.
Den mogna plantans blomning äger rum i början av vitsippans tid och går snabbt över i fruktmognad. Bladen finns fortfarande att se i skogsstjärnans tid, men är borta när vi gör större delen av vårt inventeringsarbete. Ingenting ses då av arten ovan jord, och det är rimligt att tro att den är ännu mer förbisedd än de flesta hälsingska växter. Alla kända lokaler är på starkt kulturpåverkad mark, flera av dem nära gammal bebyggelse och gamla, troligen planterade träd, som om även smånunneörten vore inplanterad. Dess släkting hålnunneört har enligt Nyman (1868) nyttjats som läkeört.
Ekologi
Smånunneört växer på bördig finkornig jord, nuförtiden vanligen med trädtäcke med stort inslag av lövträd. Följearter kan vara vårlök, krollilja, getrams, hässlebrodd, trolldruva, blåsippa, gullpudra, hassel, springkorn, stinksyska, hässleklocka och kirskål.
Utbredning
Arten är funnen endast i kustförsamlingarna. Vid Gnarps kyrka ser arten ut att öka. 8 aktuella lokaler i 3 församlingar. 5 gamla lokaler i 4 församlingar.
Referenser
Nyman, Carl Fredrik 1868: Utkast till svenska växternas naturalhistoria. Örebro.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Ågren, Åke; Delin, Anders & Wannberg, Björn 2003: Några kulturföljeslagares öden i Söderhamn under 20 år - Del I. VÄX 3/2003: 17-26.
Lokaler
Hudiksvall Hudiksvall 1864 (JAW i S), sedan flera insamlingar av många personer 1868–1950 med belägg i LD, S och UME; Kullen, 6847 1568 (Wiström 1898); Kullbäcken, 68473 15675, 1908 (BHA enl. ms ZSM), 1947–1962 (ZSM); Nedanför Nya kyrkogården, 6847 1568 (Wiström 1898); Hälsingtuna Gryttja, 68499 15710, märgeltag, bäckravin 1982 (DIN), 2008 (ESA);
Nordanstig Bergsjö Bergvik, 6874 1565 (BÖH enl. Wiström 1898); Gnarp Gnarps masugn, 6881 1584 (EWS enl. Wiström1898 som också anger att den ”nu” är utgången), 1979 (OÅK i S); Sörfjärden, 68812 15843, åravinen mot Gnarpsån 1978 (OÅK i S), 1989 (GTÖ), 2009 (VJÄ); Uvbergsnäsan, 68836 15735, stup, block, rasjord 1982 (DIN); Röde–kyrkan, 68822 15758, lund 1985 (MAX); Åsbergets sydsida, 70 m efter vägen ovanför nordligaste gården, 68839 15738, 2007 (LER); Brattåsen, östra byggnaden söder om vägen, 68842 15731, 2007 (LER); Brattåsen, vid vägen söderifrån till gården Brattåsen, 688412 157258, på bägge sidor om vägen 2011 (DIN i S);
Söderhamn Söderhamn Fridsberg, 6799 1570 (Wiström 1898), 1900 (KGS i SöH); Stugsund, 6799 1569 (Wiström 1898), 1901 (LUD i S); Stugsund, lund, 67991 15703, 1983 (ÅÅG), 2003 (Ågren m.fl.2003); Stugsund, tomt med parkliknande vegetation nära mälteriet, 679933 157024, 2013 (DIN); Bromsäng, 67990 15702, gräsmatta 2007 (GOD i S).