Vargtörel är en utpräglad kulturföljeslagare, men troligen inte som prydnadsväxt utan som ogräs. Almquist (1957) trodde den var insådd på järnvägsbankar. Arten har mycket långa jordstammar på 1 dm djup eller djupare. De skjuter tätt sittande skott till ytan vilket gör arten svårutrotad. I Nordamerika är vargtörel invasiv. I Hälsingland är den dock snarare ganska svår att plantera in och större bestånd får antas vara gamla, till exempel vid den 1932 nedlagda Voxna–Lobonäs järnväg i Lövriset, Voxna. Den kan ses blommande från skogsstjärnans till ljungens tid. Blommorna doftar gott. Ingen del övervintrar grön.
Att döma av de belägg som bestämts till underart är mellanvargtörel E. esula subsp . × pseudovirgata den vanligaste underarten i Hälsingland, liksom i landet i övrigt. Av denna finns i S 8 belägg, medan det finns 5 belägg av smalbladig vargtörel subsp. tommasiniana.
Ekologi
Vargtörelns växtmiljöer beskrivs som: bangård, banvall, vägren, vägren mot hagmark, vägkant mot åker, dike, gräsmark, potatisland, åker, åker i träda, igenväxande åker, igenväxt åker, f.d. fäbodvall.
Utbredning
Totalt 15 aktuella lokaler i 10 församlingar. 12 gamla uppgifter från 8 församlingar.
Rättelser efter publicering
Sedan floran publicerades har vargtörel omvärderats och reviderat, det som tidigare ansågs vara smalbladig vargtörel är en art som aldrig är funnen i Nordeuropa och det som har bestämts till mellanvargtörel respektive smalbladig vartörel tidigare räknas idag till samma art E. saratoi och det som tidigare bestämdes till bredbladig vargörel E. esula subsp. esula är nu upphöjt till art E. esula
Referenser
Almquist, Erik 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järnvägsjubileet. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223-263.
Strömman, Per Hugo 1911: Bidrag till Hälsinglands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 5: 359-365.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Obestämd vargtörel: Bollnäs Arbrå bangården nära Svedala–Arbrå fabrik, 68173 15307, 1989 (DIN); Nytorp, 68191 15306, banvall 1990 (DIN); Hudiksvall Enånger Rossvik, 68269 15680, åker i träda 1997 (ÅÅG); Hudiksvall 1891 (CRA i LD), 1892 (GLM i S), 1906 (BHA enl. ms ZSM), Hornån vid nedre kvarn, 6847 1568 (Wiström 1898); Hög Högs gård, 68509 15634, 1891 (COS i UPS); Njutånger Sjöbacken, 68339 15667, 1937 (GLO i UPS); Rogsta Brytte, 68604 15815, i dike 1953 (ZSM); Ljusdal Järvsö Grönås, 68408 15141, vägren 1990 (LST); Ljusdal 1867 (CAU i UPS), 1883 (AWI i LD); Moravallen, 6860 1513 (Wiström 1867); Bjurstorpet, Oppli, 68729 14987, igenväxande åker. 1998 (MJO); Ramsjö Hedsjö, NO om byn, 69082 14958, potatisland 1991 (DIN); Nordanstig Bergsjö Berge, Vade, 6875 1564 (BÖH enl. Strömman 1911); Gnarp Sörfjärden, 68817 15834, åker 1988 (GTÖ); Ovanåker Alfta Lomtjärn, 68026 15127, skräpmark nära järnvägen 2007 (AHE); Voxna Lövriset, Brändan, 68192 14797, gräsmark 1988 (MGU), 1999 (AHE); Söderhamn Söderala Östansjö, 200 m SSO om Långtjärn, 67930 15691, f.d. fäbodvall 1982 (ÅÅG); Söderhamn Sandviksudden, 67993 15707, 1867 (COE i UPS); Stugsund, 6799 1569 (Wiström 1898); Trönö Storsjön, 68182 15976, åker i träda 1999 (ÅÅG).
