Som flera andra orkidéer tar nästroten lång tid på sig för att utveckla sina blommor. I vitsippans tid syns endast fjolårets torra fröspridande blomställningar. Blomknopparna syns i ett kort outvuxet ax i skogsstjärnans tid men slår inte ut förrän i ekorrbärets eller linneans. Den överblommade blomställningen på sin torra stjälk står länge kvar, och är viktig för att hitta och känna igen arten, som ju saknar gröna blad.
Nästroten växer i skog, främst barrskog med stark lövinblandning, både ganska torrt och mer fuktigt. Nästrotens behov av kalkhaltig jord tillgodoses på olika vis. Dess största population finns på Storjungfrun, där moränen innehåller block av ordovicisk kalksten. På Skatön i Söderhamn är ursprunget oklart, men terrängens form är sådan att man kan tänka sig ansamling av skalgrus. I Brattåsen i Gnarp är berggrundens diabas orsak till den kalkhaltiga jordmånen.
Utbredning
Eftersom arten är sydlig har den i Hälsingland en kustnära utbredning och det förvånar inte att den inte är funnen i Los.
7 aktuella lokaler i 3 församlingar. Ett gammalt fynd.
Referenser
Rune, Sven 1965: Naturvårdsinventering inom Gävleborgs läns kustområde utförd 1965. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Skye, Erik 1963: Skogsvegetation på Storjungfrun. Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskrift 1963(4): 405-516.
Lokaler
Nordanstig Gnarp Brattåsen, 68845 15727, tät bördig granskog 2010 (MGU);
Söderhamn Norrala Skatön, 67975 15783, sumpskog 1995 (ÅÅG); Skatön, 67976 15763, alkärr 1995, 2005 (PHW), 679761 157630, vid nedtill hålig klibbal, 7 m från stigen, 2014 (DIN); Skog 1936 (Kerstin Granström i Bergviksskolans herbarium); Söderhamn Storjungfruns ostsida, ungefär vid 67834 15818, få ex. 1954 (Skye 1963, Rune 1965); Storjungfrun, 67843 15810, barrskog 1995 (CLN); Storjungfrun, 67831 15811, barrskog 1995 (CLN); Storjungfrun, 678278 158178, barrskog 1995 (CLN), fuktig ungtalldominerad skog vid blå stigen 2011 (DIN).