Frön av hästsvans flyter upp till ett år (Romell 1938a) och påträffas även i fröbanken (Skoglund & Hytteborn 1990, Skoglund 1990). Fröna är en vanlig föda för änder som gräsand och kricka (Dessborn m.fl. 2011). Dessa andarter rastar och äter även i minimala vattensamlingar och deras exkrementer kan så in arten där, vilket kan förklara en del av artens utbredning. Ändå är det inte som snabb kolonisatör man mest känner växten utan som fast rotad perenn. Ett par millimeter grova jordstammar kryper i bottenmaterialet och sänder med några centimeters mellanrum upp bladiga skott. Vintertid finns några centimeter långa tätbladiga skott under vatten. På sommaren växer dessa ut dels till större undervattensskott med mjuka bladplymer, dels till styva skott med annan bladtyp som kommer upp och blommar högt ovan vattenytan.
Blomningen är långvarig, börjar i skogsstjärnans tid på nedre delen av skottet. Blomman består av en minimal ”tunna” ur vilken en ståndare och ett märke sticker ut. Frukterna beskrivs som små nötter. Skotten ovan vattenytan vissnar på hösten, men gröna skott bevaras under vatten.
Ekologi
Arten är sant amfibisk. Den klarar att växa länge även i uttorkade småvatten och trivs å andra sidan helt dränkt. Den uppges kunna blomma i luften på skott som har rötterna 3 m under vattenytan (Sculthorpe 1985). Den är typisk för vätar i skogen, gölar i kärr, gropar på övre delen av stränder i inlandet, i luckor i starrbältet vid Ljusnan och är noterad på en tredjedel av de lokaler som betecknats som näringsrik strand. I havets vattenstrand finns den på ungefär 20 % av de inventerade lokalerna. Den växer där mest i skyddade vikar på finkornigt material, i vassens utkant eller i luckor i vassen. Även i jordbrukslandskapet ser man hästsvans i småvatten, som i dike, i damm på golfbana eller i grop i myrtag.
Utbredning
Utbredningskartan visar en jämn utbredning med viss koncentration till havsstranden. En del noteringar på havsstrand kan möjligen avse mellanhästsvans.
320 lokaler i 43 församlingar.
Referenser
Dessborn, L.; A. L. Brochet; J. Elmberg; P. Legagneux; M. Gauthier-Clerc & M. Guillemain 2011: Geographical and temporal patterns in the diet of pintail, wigeon, mallard and teal in the Western Palearctic. European J. of Wildlife Research 57: 1119-1129.
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.
Sculthorpe, C. D. 1985: The Biology of Aquatic Vascular Plants. Edward Arnold Ltd., London. Reprint by Koeltz Scientific Books, Königstein.
Skoglund, Jerry & Hytteborn, Håkan 1990: Viable seeds in deposits of the former lakes Kvismaren and Hornborgasjön, Sweden. Aquatic botany 37: 71-290.
Skoglund, Jerry 1990: Seed banks, seed dispersal and regeneration processes in wetland areas. Acta Universitatis Upsaliensis 253.
