Enstaka plantor av slåtterfibbla växte vid Gröntjärn i Ljusdal 2012 på strand som tolv år tidigare låg under vatten i många månader. De antas ha koloniserat där med flygande frön. Plantorna har pålrot som går djupt och de blir troligen gamla. Arten börjar blomma i ekorrbärets tid och kan ha mogen frukt i mjölkens tid, men har setts blomma ännu i ljungens tid. En mycket liten del av bladrosetten övervintrar grön.
Ekologi
Slåtterfibblan växer i några ganska olikartade miljöer, vilket gör det svårt att precisera dess krav. Dels finns den på torra, ljusa ställen i berg och på åsar, där mark-pH troligen inte är särskilt basiskt. Den finns rikligt på diabas i Gnarp och vid Kölsjön i nordvästra Hassela, där den även växer i mera skuggig och tämligen fuktig miljö, men inte i kalkområdena i Los. Vid Mellanljusnan växer den i torr miljö i nipor tillsammans med backstarr, samt på strandens övre del på klapper och grus vid forsar. På Voxnanåsen växer den på lavdominerad tallhed tillsammans med bland andra mosippa. I lövbrännan från 1888 på Brassberget i Ramsjö finns den på tunn jord i brant sydsluttning, med brudsporre, nattviol, liljekonvalj, vispstarr, klockpyrola, ljung, kattfot och flockfibbla. Vid Rörmyran i Njutånger är miljön en artrik fuktäng med inslag av våtmarksväxter som jungfru Marie nycklar, tvåblad, slåtterblomma, kärrfibbla och hästhov. I Dalarna uppkallade Sjörs (1954) ett ängsväxtsamhälle efter slåtterfibbla. Arten är tålig för igenväxning och kan finnas kvar ännu när en betesmark har förvandlats till ung lövskog. En tredjedel av lokalerna utgörs av relativt torra kulturmarker, en tredjedel är torra skogsmarker och den resterande tredjedelen fördelas på lågörtsskog och stränder.
Utbredning
337 lokaler i 39 församlingar.
Referenser
Sjörs, Hugo 1954: Slåtterängar i Grangärde finnmark. Acta Phytogeogr. Suec. 34.
