Ögontröstarterna beskrivs i bestämningsflororna som svåra att skilja åt och hybridiserande. Under vår inventering har flera av oss försökt bemästra problemet, utan att helt lyckas. Vissa taxa har vi upplevt som tämligen tydliga i vissa miljöer, men inför majoriteten av plantorna har vi känt osäkerhet, och noterat dem som ”ögontröst”. Prover från flera populationer har sänts till expert. Beskrivningen här är preliminär och gäller släktet, med vissa utpekade undantag.
Ögontröst gror varje vår från frö och plantorna dör på hösten, men står kvar som styva vinterståndare. Plantornas utveckling under våren är tämligen sen och i ekorrbärets tid ser man på vanlig ögontröst ännu inga blomknoppar. Den blommar i mjölkens och i ljungens tid. Klapperögontrösten Euphrasia wettsteinii var. baltica kan blomma redan i linneans tid, med små och ljusa blommor.
Kulturmarkernas ögontröst, som står för majoriteten av markeringarna på utbredningskartan för obestämd ögontröst, har visat sig mest vara glandelögontröst Euphrasia stricta var. brevipila, grå ögontröst E. nemorosa eller hybriden mellan dessa (hybridögontröst). Späd ögontröst E. stricta var. tenuis har påträffats framför allt i landskapets nordvästra del. Vid sidan av kulturmarkerna finns fjällögontröst E. wettsteinii på Ljusnans strand i dess forsande parti ned till Färila. Klapperögontröst finns på havsstranden. Fjäll-och klapperögontröst är betydligt mer spridda än vad som framgår av deras kartor. Klapperögontrösten kan dessutom vara oerhört talrik.
Ekologi
Ögontröstens fröplantor har mycket låga hjärtblad och första blad, vilket gör att de inte klarar sig i tjockt mosstäcke. Man finner alltså ögontröst mest på slitna ytor som vägkanter och annan trampad mark, på havsstrand på strandäng med om våren en av is och vågor rensad yta och vid Ljusnan på av höga flöden sköljd strand. Senare på året klarar sig ögontröst ganska bra i låg eller medelhög gräs- och örtvegetation, förmodligen på grund av sitt halvparasitiska liv.
Hartman (1854) skrev att ögontröst växte ymnigt på ängarna. Från dem har släktet flyttat till vägkanterna. Den sågs även på 31 % av sentida ”ängar” i subjektivt urval. Ögontröst växer även i nästan naturlig vegetation på ett berg i utkanten av en före detta betesmark i Rigberg, Hassela, tillsammans med bland andra renlav, kattfot och fältgentiana. Ögontröst som inte liknar fjällögontröst utan mer de vanliga kulturmarkstyperna växer också på Ljusnans strand där den gränsar till kulturmark.
Ögontröst saknas på strand i inlandet, utom fjällögontröst vid Ljusnan och ett taxon som liknar både fjällögontröst och klapperögontröst vid Gröntjärn i Ljusdal. Intill en bäck i en frodig kärrartad igenväxande ängsmark i Korpåsen i Hassela har fjällögontröst hittats (Stridh 1987c). Ögontröst har aldrig hittats på myr och aldrig i skog, utom på vägkanter och vid bebyggelse.
Utbredning
De bifogade utbredningskartorna är ofullständiga. Fjällögontröst har större utbredning vid övre Ljusnan än på kartan, men en lokal vid havet kan vara klapperögontröst. Klapperögontröst har större utbredning vid havet än på kartan. Troligen är den stora mängden av lokaler för ögontröst på havsstrand till största delen klapperögontröst. Bild i Natur och vegetation, sid 473. Från äldre tid finns också två fynd av ljungögontröst E. micrantha och ett av finnögontröst E. officinalis subsp. officinalis. Dessutom har hybriden mellan fjällögontröst och späd ögontröst insamlats två gånger.
Obestämd ögontröst: 861 lokaler i 44 församlingar.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Stridh, Bengt 1987c: Fjällögontröst - ett lokaltips. VÄX 3/1987: 38.
