Ett exponerat, nyligen ur havet uppstiget skär byggt av blockig morän har ofta en vegetation som förutom de typiska havsstrandsarterna omfattar många arter med bär, som en, hägg, nyponros, hallon, rönn, röda vinbär, lingon och besksöta. Många av dessa torde ha förts dit av fåglar. En isolerad lingonmatta med några meters diameter fanns på högsta delen av Stenöorn i Sandarne. På den blottlagda bottnen av det före detta flottningsmagasinet Rörsjön i Voxnan växte efter några decennier små lingonplantor tillsammans med många andra arter. Sådan spridning av lingon förekommer naturligtvis även i skogen, men de nya plantorna observeras sällan bland mängden av äldre.
Lingon sprider sig med decimeterlånga vita jordstammar. Dessa växer gärna i smala springor i stenblock eller mellan barken och veden på en något decennium gammal avverkningsstubbe, vars krön de intar. Det är väl denna strävan uppåt i terrängen som skildras i vistexten ”På lingonröda tuvor och på villande mo…”. Lingon bildar ju inte själv några tuvor. Blåbär och lingon följs åt i skogarna, men lingon är vanligare där tall dominerar, blåbär i granskog. Lingon tål mer torka än blåbär, men är även tåligare för dränkning (se Natur och vegetation, sid. 252). Bägge dominerar över ljung i sluten skog, men när träden hålls borta i en kraftledningsgata tar ljungen småningom över. Blåbär och lingon är ganska härdiga mot vinterkyla, men i en gles, talldominerad skog ser man vissa vårar kring tallstammarna runda bruna fläckar av lingonris i en för övrigt grön matta. Skarpa frostnätter har förstört bladen i snöbrunnar kring stammarna. En lingonplanta kan leva över 100 år (De Witte & Stöcklin 2010). Lingonplantor dödas helt vid hård brand, men bränns bara ytligt och återkommer från jord­stammar efter mindre hård brand. På sådana ställen kan lingonskörden under några år bli mycket riklig.
Lingonen blommar länge. Knopparna i klasen slår ut successivt, de första i skogsstjärnans tid, samtidigt med rönn och ­skvattram. Då närmar sig blåbärsblomningen sitt slut och blåbärsrisets nya ljusgröna blad kontrasterar mot lingonrisets övervintrade mörkgröna. Lingonskotten börjar dock snart veckla ut sina nya blad, lika ljusgröna som blåbärets. Lingonblomningen fortsätter in i linneans tid, då även tranbär blommar. Då har lingonens årsblad fått samma färg som fjolårets. Lingon blommar mer och sätter mer bär i öppna skogsmiljöer, mest på hyggen, men i urskog blir skogen också öppnare, så att bärproduktionen blir riklig. Där växer lingon ibland utan inblandning av kruståtel.
Lingon blommar ofta om, när det finns mogna lingon från första blomningen. Under lingonplockningen dyker enstaka dubbelbär upp, större och med två blom­ärr men ett skaft. Bladen övervintrar rent gröna, till skillnad från bladen på skvattram, rosling, tranbär, kråkbär och ljung, som är rödbrunpigmenterade. Skadade blad kan färgas i både gult, rött och svart.

Svampsjukdomen lingonsvulst Exobasidium vaccinii angriper blad eller mer sällan blomställningar, troligen mer under en våt sommar. Infekterade blommor kan ha fyra fria kronblad, inte fyra eller fem hopvuxna som normalt, och ståndarna kan vara missbildade, åtta stycken, medan stift och märke kan ha mer normal form, trots att de också är genomvuxna av svampen.