Någon gång hittar man mattlummerplantor som bara är några centimeter stora och torde vara unga. Det är på mark med ingen, eller mycket låg och gles vegetation, som en stigkant eller strand. Även större kloner finns ofta på platser där man kan se en historia med bar mark eller gles vegetation i ett tidigare skede. Några av de största förekomsterna finns på vägskärningar genom morän eller vändplaner i skogsmark, anlagda något eller några decennier tidigare. Arten kan växa där man hade ett timmeravlägg vid flottled eller väg. Stora kloner har setts på en myrodling som upphörde 50 år tidigare. Man kan också hitta mattlummer där det cirka 10 år tidigare togs grus, där växande tillsammans med rödnarv. Mattlummer kan etablera sig på strand och krypa mellan och på strandblock. Efter sin etablering förefaller mattlummern kunna kvarleva mycket länge. Långa revor kan ses på mossan i 150-årig tall-granskog där fältskikt saknas på större delen av ytan. Arten förekommer även i gammal granskog där markskiktet inte har störts under lång tid, i närheten av bombmurkla. I linneans tid i början av juli ser man små mjuka ljusgröna fertila skott med sporax i knopp. Dessa växer ut och mognar, så att de i lingonens tid i september sprider sporer. Sporerna ligger efter sporgömmets uppsprickning som i en skål och rinner ut ur axet när det lutas.

Att mattlummer gynnas av att trädskiktet avlägsnas syns tydligt i skidbacken på Koldemoåsen i Arbrå 40 år efter backens tillkomst. Där har man bearbetat marken rätt lite, men buskröjt regelbundet. Mattlummer är minst tusen gånger mer talrik där än i angränsande barrskog, och revlummer minst hundra gånger mer talrik. Matt- (och rev-) lummer ökar också i gamla gator för högspänningsledningar, där regelbundna röjningar håller skogsträden borta. Även förekomsterna i gammal talldominerad skog kan delvis förklaras av att kronskiktet där är något glesare än i ungskog.