bäckbräsma
Cardamine amara
Mer information om arten

I en källa eller källbäck övervintrar bäckbräsman som skott med blad och rötter liknande dem som den har under sommaren, men skotten är kortare och bladen sitter tätare och är mindre, somliga bara som bladanlag. Skotten är inbäddade i annan vegetation, av mossor och andra kärlväxter, men ändå gröna. De krypande gröna stammarna är så sköra att de är svåra att lösgöra utan att de bryts. I gropar med stillastående vatten kan lite större bladrosetter utvecklas, som också övervintrar gröna.
Bäckbräsman blommar från skogsstjärnans till linneans tid. Blomningens effektivitet är ofta nedsatt genom angrepp av bräsmagallmygga, Dasineura cardaminis. Den förvandlar blomman och fruktanlaget till en rund gall, som saknar frön men innehåller myggans röda larver. Arten kan komma upp i en rotvältegrop nära en källa, möjligen från frö, annars från blad- eller stamfragment.

Ekologi

Bäckbräsman växer i grunt vatten i eller intill källor eller källbäckar eller på starkt källpåverkad mark. Av alla noteringar är 41 % vid en bäck. Den växer även i sumpskog, till exempel med spädstarr, kabbleka och klibbal. Dessutom har den hittats i gropar i övergivna myrtag, på sluttningsmyr, i skogskärr och vid åstrand, där den dock måste hålla sig till skyddade gropar eller vikar på grund av sin bräckliga byggnad.

Utbredning

Utbredningen är mycket ojämn, med täta grupper av lokaler, åtskilda av områden där arten saknas. Kartan liknar i viss mån gullpudrans. Utbredningsmönstret betingas i första hand av att källor är talrikare i vissa trakter, möjligen också av att artens spridning är ofullbordad.

335 lokaler i 37 församlingar.

karta