gatkamomill
Matricaria discoidea
Mer information om arten

 

Första fynd

Det första svenska fyndet av gatkamomill, i Uppsala, publicerades 1852 (Hylander 1970). Arten rapporterades från Hälsingland först av Wiström (1898), som preciserade lokalerna, fem på barlast vid hamnarna och en utanför socken­stugan på Kyrkön i Järvsö, ”sparsamt”.

Ekologi

Gatkamomill blommar från linneans till ljungens tid. Fröna saknar särskilda spridningsanordningar men arten är ändå mycket lättspridd. Fröna sprids bland annat med den jord som arten växer i, till exempel med lastbilar med krossgrus till vägförbättring. Den kommer då i sällskap med en eller flera av arterna vitgröe, knytling, rödnarv, grönknavel och groblad. Den sprids även av måsar till deras sitt- och häckplatser, som i en blocksamling i Bergvikens västra ände, i Hanebo. Till havsstrand vid Bergsand, Norrfjärden i Gnarp kan den ha kommit på detta sätt. Fröna uppges kunna flyta åtminstone någon dag (Romell 1938a). Arten har dock mycket låg frekvens på havsstrand och saknas nästan helt på stränder i inlandet.

Utbredning

Gatkamomillens spridning återspeglas i följande uppgifter i senare litteratur: ­Hudiksvall, ymnig 1906; Ovanåker, allmän 1937, men ”Fanns ej för ett par årtionden sedan” (Lindén & Danmans 1937). I Katrineberg på Bollnäs finnskog observerades den första gången 1928, för att ett par decennier senare noteras på mängder av gårdar på finnskogen (Wiger 1965). Nu är den nästan allestädes närvarande på kulturmark med naken jord och oftare på fuktig mark än på torr. I det kluster av 85 lokaler som kallas Trampad nött mark är den vid sidan av svin/svenskmålla den mest noterade av alla arter (80 %).

Utbredningskartan visar att gatkamomill har spritt sig mycket jämnt till landskapets alla delar.

690 aktuella lokaler i 44 församlingar.

Referenser

Hylander, Nils 1970: Prima loca plantarum vascularium sueciae. Svensk Bot. Tidskr. 64: Supplement.

Lindén, Petrus & Danmans, Ingeborg 1937: Växtvärlden. I: Johansson, O.: Ovanåker. En Norrlandssockens öden genom seklerna:  61-68. Bollnäs.

Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.

Wiger, Johan 1965: Botaniska undersökningar vid Norrlandsgränsen. Svensk Bot. Tidskr. 59: 261-331.

Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.

karta