För att något så när säkert artbestämma veksäv och knappsäv bör man titta inte bara på stråets färg, diameter och konsistens utan även plocka isär axet för att studera dess detaljer. Nöten och dess bihang är tämligen lätta att se, men de trådlika hylleborsten kan vara svårare att preparera fram och att bedöma. Stereolupp och två pincetter är nödvändiga. Detta tidsödande arbete har gjorts på hemtaget material vid flera tillfällen, men majoriteten av artbestämningarna vilar på bedömningar av strået, som är brett, vekt och lätt kan tryckas ihop, samt av de två fjällen vid axets bas. Vart och ett av dem omsveper ungefär 2/3 av axbasen.
Veksäv har vita utlöpare och gröna strån med god flytkraft genom luftfyllnaden. Arten kan växa i vattenlinjen tillsammans med sprängört och missne, som bägge har flytande jordstammar. Blomningen börjar i ekorrbärets tid och kan fortsätta ända till mjölkens tid. Den börjar i axets nedre del. Först kommer två märken ut, senare ståndare ur samma blomma.
Ekologi
Veksäv växer vid älv- och sjöstränder, kring nivån för normalt sommarlågvatten. Det kan vara nedom ett bälte av högvuxen starr. Man kan även hitta den på nyligen upplagd bank i meandrande älv. Den har också en stark tendens till att växa i allahanda småvatten. Följande är några av inventerarnas lokalbeskrivningar:vät i skogen, betad strand, strandkärr, grävd grop i betesmark, skogsvägdike, traktorspår, myrtag, fiskdamm, dike i åkermark, grop i åker, grusgrop. I en våt grop på en åker växer den på den våtaste delen, nedom vasstarr, flaskstarr och blåsstarr.
Utbredning
Utbredningen antyder en koncentration till de stora älvarna. Vid havet har mycket få fynd gjorts.
127 lokaler i 29 församlingar.
