Vårlök blommar i vitsippans tid, samtidigt med rysk blåstjärna och dvärgvårlök. Bladen vissnar tidigt och försvinner, och växten är omöjlig att se ovan mark under större delen av sommaren.
Vårlök är en mycket stark kulturföljeslagare, som mest ses på gräsmattor på tomter och i parker, kring äldre byggnader. På några ställen finns den i betesmark eller åkermark, men då på platser där det tidigare har legat bebyggelse, som lokalerna vid Mårdnäs i Segersta, vid Trösten i Bergsjö, troligen vid Smälsk i Hälsingtuna. Ingenstans växer vårlök i en miljö som ger anledning att tro att den är spontan. Uppgiften i Sörmlands flora att vårlök förr odlades för att ätas är intressant även i vårt landskap.
Ekologi
Vårlök växer i mullrik finkornig jord, gärna under äldre träd.
Utbredning
Den har sin utbredning huvudsakligen i jordbruksområdena i östra delen av landskapet.
37 aktuella lokaler i 14 församlingar. 30 gamla uppgifter från 11 församlingar.
Lokaler
Utanför Hudiksvalls och Söderhamns kommuner:
Bollnäs Bollnäs Heden, 6804 1525, 1955 (GHO); Sjukhuset S om huvudbyggnad, 68038 15303, gräsmatta 1989 (DIN); Renshammar, S och V om huset, 68045 15331, gräsmatta grässlänt 1989 (DIN); Mårdnäs, 67933 15452, torra sydvända partier av betesmark 1989 (DIN); Hanebo Kilafors herrgård, 67898 15416, 2008 (DIN i S);
Nordanstig Bergsjö Bredåker, 68738 15696, blandat åker, slåttermark, hage 1986 (GTÖ); Trösten, 68733 15676, ej brukad åker 1987 (GTÖ); Trösten Gyns, 68738 15673, nedlagd åker 1987 (GTÖ); Harmånger Backen, 6868 1574, 1979 (OÅK i S); Jättendal Tennsäter, 6872 1575, 1979 (OÅK); Bäling, 6868 1574, 1979 (OÅK i S); Bäling, 68793 15761, tomt 2007 (SNN);
Ovanåker Alfta Viksjöfors, 6802 1508, 1950(SKI).
