Rockentrav har sannolikt en effektiv fröbank, varur den kan återkomma efter att ha varit borta under extrema torrår eller en igenväxningsperiod. Arten sprids också lätt med frö. Den bildar en bladrosett ett år och blommar nästa år. Bladrosetten är alls inte glatt, som artnamnet säger, utan glest och strävt hårig, men stjälkbladen och blomställningen är kala. Bladrosetterna övervintrar gröna. När arten blommar eller har omogna skidor kan bladrosetten vara gul och skrumpen, men en regnig vår han den bevaras grön till detta stadium. Rockentrav blommar i skogsstjärnans tid och har omogna gröna skidor när backtraven släpper frön. Bild på blomman i Natur och vegetation, sid. 204.
Ekologi
Rockentrav är en utpräglad torrbacksväxt med ganska smal nisch. Av alla 70 lokaler i Hälsingland kan karaktären på 55 närmare bedömas från anteckningarna. Av dessa är 14 torrbacke, 10 vägkant, 9 hällar, 4 sydvänd slänt och 3 järnvägsmark. Det är omöjligt att avgöra om arten har vandrat från hällarna ner till jordbruksmarken eller i motsatt riktning. På gravkullen Östra kungshögen i Hög växer den bara på den soliga sidan. På Prästgrundet växer den vid labyrinten. Några nutida lokaler är med stor sannolikhet identiska med 90–150 år äldre fynd: Arbrå, Forneby; Bergsjö, Älgered; Harmånger, Storön; Hälsingtuna, Håsta ängar. Rockentrav verkar i rätt hög grad hålla sig till de i våra dagar tämligen små ytor, som har en mycket lång tradition som torr öppen gräsmark. Detta gäller också åtminstone en del av vägkantslokalerna, de som är vid gamla, icke asfalterade byvägar. En mindre del av lokalerna har kortare tradition, som järnvägsmarken och en del av vägarna. Artens livscykel är tvåårig men den uppträder inte på åkermark. Inte heller är den vanlig på ruderatmarker.
Utbredning
Rockentrav har sin tyngdpunkt i östra delen av landskapet och finns huvudsakligen i jordbruksbygderna.
70 aktuella lokaler i 28 församlingar. 33 gamla fynd i 21 församlingar.
Referenser
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Västliga utposter: Ljusdal Färila Ljusnan vid Jonsängsholmarna, 68585 14981, 1982 (DIN); Järvsö Kyrkbyn, 68425 15175, Wiström 1898); Kyrkbyn, gården V om Klockarholmen, 68445 15195, älvbrink 1948 (MEN i S); Bodaberget högsta branten, 68514 15142, klippträdgård 1990 (DIN); Ljusdal Måga by, 68585 15115, strandbrink 1925 (GLM i S); Borr, 68575 15125 (Wiström 1898); Hennans järnvägsstation, 68789 15050, grusmark 1989 (ALA); Sjulhamre vid järnvägen, 68567 15157 1982 (BES); Storedan Ljusnans vänstra strand, 68569 15113, röjd nipa 1986 (BES); Los Kyrksjön, 6845 1466 (GLM enl. Wiström 1898); Ovanåker Alfta S Kyrkbyn Nabbabergets sydsluttning, 68012 15156, rasbrant i kraftledningsgata 1986, 2012 (BWA); Sjubergets sydvästbrant, 68158 15218, hällar och rasjord 1991 (DIN); Sjubergets sydvästbrant, 68157 15219, häll med tunn jord 1991 (DIN i S); Ovanåker Hoppet, 68061 15040, 1898 (PWW), 1959 (SKI).
