Sjöranunkeln har utlöpare som svarar för både fortbestånd och lokal spridning. De kan växa 1,5 meter på ett år. Undervattensblad, som är mycket kortare, bredare och mer trubbiga än stjälkbladen, övervintrar brungröna just ovan ävjan på cirka 40 cm djupt vatten. Arten blommar i mjölkens och i ljungens tid. Vid Sävarån i Västerbotten är sjöranunkel steril och sprids genom avbrutna utlöpare. Den tål inte frysning (Johansson & Nilsson 1993). Om de hälsingska sjöranunklarna är fertila är okänt.
Ekologi
Sjöranunkel växer i Hälsingland nästan endast i åar, erinrande om ett av dess andra namn, åmöga. Många lokaler är i skogsmiljö, några i jordbruksmiljö.
Utbredning
Arten är känd från åtta gamla lokaler. Vi har funnit cirka tio nya lokaler, de flesta i Skogs församling, framför allt i Skärjån. De flesta av de gamla uppgifterna är oprecisa men vi tror att tre av våra nutida lokaler motsvarar gamla uppgifter, och att sjöranunkeln ofta håller sig kvar på sina gamla lokaler. En population i Skog grävdes dock bort vid en årensning. På två gamla, nordliga, lokaler har den förgäves eftersökts. Enligt Lidberg & Lindström (2010) ligger de norrländska lokalerna nära HK och betraktas som reliktförekomster. Detta överensstämmer med ett par av de gamla lokaluppgifterna från Hälsingland, medan lokalerna i Skog snarare ansluter till utbredningen i Gästriklands lågland (Ståhl 2016).
20 aktuella lokaler i 4 församlingar, 8 gamla lokaler i 5 församlingar.
Rättelser efter publicering
Ett fynd 2020 i Ramsjö, Kvarnsjön (Jan Henriksson, Artportalen) ligger mindre än 2 km från den gamla lokalen vid Enan.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Johansson, Mats E. & Nilsson, Christer 1993: Hydrochory, population dynamics and distribution of the clonal aquatic plant Ranunculus lingua. J. Ecol. 81: 81-91.
Lidman, Gottfrid, 1925: Några anteckningar om Hälsinglands Flora. Svensk Bot. Tidskr. 19: 84-97.
Oklart vilken av dessa två som avses:
Smith, Harry 1919a: Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län II, 1918. Svenska Mosskulturföreningens Tidskrift 33: 217-250.
Smith, Harry 1919b: Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län II, 1918. Svenska Mosskulturföreningens Tidskrift 33: 313-340.
Ståhl, Peter 2016: Gästriklands flora. SBF-förlaget. Uppsala.
Wiström, Per Wilhelm 1898:Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Hanebo Herteån vid Acktjära, 67945 15366, 1991 (DIN);
Ljusdal Ramsjö Norra Enan vid ”Rödbron” 6896 1490,1913 (GLM i S), förgäves eftersökt 1989 och1990 (DIN, PST); Våsån, vid Våsbron, 68944 14846 (Lidman 1925), förgäves eftersökt 1989 (DIN);
Ovanåker Alfta Hässjaån, 6807 1512, 1866 (AAN i UPS), kvar mellan Långhed och Norrsjön på flera lokaler t.ex. 68069 15152, 1999 (AHE); Hässjaån, 68073 15151, dammen ovanför Hässja kvarn 2011 (BWA); Ovanåker Elmån, 6807 1492,(NPI enl. Wiström 1898); Hässjaån, Torrbergsbo, 68132 15074, 1999 (AHE);
Söderhamn Skog Kyrkan, 6783 1554 (Wiström 1898); Trakten av bruket (Sunnäs bruk), 6778 1571 (Smith 1919); Lötån, Lötvägen, kröken vid stora eken, 67835 15548, 2000 (BFO); Lill-Tönnebro, 67720 15636, 2000 (BFO); Skärjån, 67720 15636, 1981 (PST); Skärjån nedom bilbron, 67711 15671, 1991 (DIN i S); Skärjån mellan Tönnebro-Noran och Lilltönnebrosjön, 67717 15635, 1990 (DIN); Skärjån nedom Stor-Skärjan, 67717 15670, 1986 (ÅÅG), 2000 (BFO), 1982 (DIN i S); Fallängesån, 67788 15632, 1979 (DIN i S); Fallängena, 67792 15629, 1979 (DIN); Sunnäs, 67779 15712, göl vid väg 1983 (ÅÅG); Sjöbosundet, 67765 15737, 1983 (PST); V. om Granö-Insjön i Torpsån, 67759 15719, 1985 (PST); Sunnäsbruk, kvarndammen, 677754 157028, 2010 (DIN); Söderhamn Ellbergsdam., okänd lokal, 1848 (OKÄ i SÖH); V. om staden, i ån, 6798 1565 (Hartman, R.W. 1854).
