Pilblad börjar blomma samtidigt med mjölke. I lingonens tid har den svällande fruktsamlingar, tre stycken 2 cm stora gröna kulor tillsammans, vardera sammansatt av myriader av tätt packade frukter. De sitter nedom de uppstående pilformade bladen, nära vattenytan. I lärkens tid är pilblad mer vissen än de flesta andra vattenväxter och svår att upptäcka. Bladen har förlorat form och substans och bryts ned.

Hybriden med trubbpilblad, kallad mellan­pilblad nämndes inte i Lids eller Hylanders floror när vi 1980 började inventeringen i Hälsingland. Den finns nämnd men ej beskriven i Krok & Almquists flora från 1984. Vi hade inledningsvis inte uppmärksamheten riktad emot den. Stridh (1994d) uppmärksammade den i Ljusnan i Ljusdal och fick artbestämningen konfirmerad. Preston & Uotila (2009) beskrev den under namnet Sagittaria × lunata och meddelade att den har samlats i Järvsö 1889 och i Lörstrand i Järvsö 1973. Enligt dem är mellanpilblad variabel. I Hälsingland ska trubbpilblad S. natans inte finnas. De mest användbara skiljekaraktärerna mellan pilblad och mellanpilblad är enligt Preston & Uotila att mellanpilblad i allmänhet saknar blad som sticker upp ovan vattenytan, att ståndarknapparna i allmänhet är gula eller gula med violett anstrykning (på pilblad djupt purpurfärgade) och att mogen frukt vanligen inte utvecklas (på pilblad normal fruktutveckling). I Ljusnan mellan Varpen och Landafors finns arten rikligt, utan blad som sticker upp över vattenytan, med undantag för Ornäsviken i Segersta, där några plantor utvecklar sådana blad. Denna lokal är extremt näringsrik. Ståndarknapparna är överallt mer brunröda än gula. De nedre blommorna i blomställningen slår ut först och är honblommor, som helt saknar ståndare. Upptill kommer senare hanblommor, med rikligt med ståndare och endast ett fåtal pistiller.