parksmultron
Fragaria moschata
Mer information om arten

Parksmultron övervintrar med helt gröna blad. Jordstammen är tjock och inuti rödaktig som på blodrot. Arten kan växa i mycket djup skugga. Den blommar till exempel under örter med stora blad, som förkväver gråalskott. Den kan bilda en matta utan inblandning av andra arter i skuggan inne i en mycket tät aspdunge. I denna miljö blommar den inte. I öppnare miljö blommar den däremot rikligt i skogsstjärnans och ekorrbärets tid. Frukter har inte observerats på någon av dess växtplatser. En möjlig förklaring är att det överallt är enkönade kloner.
 Arten har bara observerats på platser där den torde ha planterats, och på utkast i skogen. Den förvildas och sprider sig med långa utlöpare, men ses fortfarande bara nära hus eller husgrunder.

Första fynd

Parksmultron nämns som odlade 1863.

Utbredning

5 aktuella lokaler i 5 församlingar. 5 gamla uppgifter från 3 församlingar.

Lokaler

Hudiksvall Delsbo Fredriksfors, i backen vid ån, 6852 1542, 1944 (MEN i S); Hälsingtuna Smälsk, 68483 15733, avstjälpningsplats i skogen 1990 (MAX); Njutånger Östanåbergets sydsluttning, 68375 15659, skalgrus, kolonilotter 1986 (ASA i S); Rogsta Bergön, 68569 15835, kulturmark 1986 (PST, ASA i S); Ljusdal Ljusdal Borr, 6857 1512, 1916 (GLM i S); Sunnanås, 6854 1513, 1923 (GLM i S); Lillhälle, 6856 1512, 1923 (GLM i S); Söderhamn Ljusne Nyhamn, 67904 15730, 1981 (DIN); Skog Mellan Holmsveden och Henninge, 67804 15482, 2012 (DIN); Söderhamn 1866 (JAÖ i SÖH).