Nålsäv förökar sig talrikt med frö, men även med långa utlöpare, som vid sina noder bildar täta tuvor av strån. I ändan på utlöparen kan man i ljungens tid finna en drygt millimeterlång vit knopp, mycket mindre än motsvarande knopp på dvärgsäv. Unga fröplantor har vid basen krökta, rosettbildande blad och strån. Äldre tuvor, uppvuxna från utlöpare, står ofta i djupare gyttja och bildar täta raka uppstående knippor av blad. Arten blommar från linneans till ljungens tid, rikligt på blottlagda bottnar, men även i meterdjupt vatten. Den blommar tidigare om det tidigt blir lågvatten. Axen innehåller oftast tre blommor, var och en med tre märken som utvecklas först, därefter kommer ståndare. Både märkena och ståndarsträngarna är mycket långa i förhållande till det lilla axet och knapparna stora och välmatade. Under vatten har ax setts utvecklas, men inte närmare studerats. Blad och strån övervintrar gröna.
Ekologi
Nålsäv är en amfibisk art som är vanlig på långgrunda stränder och bottnar av mineraljord eller gyttja. Den bildar ofta täta mattor, särskilt på bottnar som kommer i luften i samband med att vattennivån sänks. Arten dominerar ofta så kraftigt i denna miljö att begreppet nålsävsstrand har använts vid Ljusdal (Stridh 2003e). Den vanligaste följeslagaren är strandranunkel, men sylört och strandpryl förekommer ofta, liksom flera av ävjebroddsamhällets arter.
Utbredning
Nålsäv är vida spridd med koncentration till de stora älvarna, Ljusdalstrakten och i någon mån havsstranden.
326 lokaler i 38 församlingar.
Referenser
Stridh, Bengt 2003e: Vattenstrandens växter vid Kyrksjön, Ljusdal, hösten 2002. På uppdrag av Ljusdals kommun.
