Där svartkämpar planteras in i gräsmatta blir arten snabbt framgångsrik, med långlivade plantor som blommar och fröar av sig. Småplantor kommer upp många tiotal meter från moderplantan, i gräsmatta och på naken jord. Blomstjälkarna motstår tramp och gräsklippare och lien måste vara skarp för att slå av dem. Nya blomstjälkar utvecklas efter hand. Arten blommar från skogsstjärnans till linneans tid. Den trivs bäst på tämligen fuktig mark. Vid torka rullar bladen ihop sig. Åtminstone större delen av bladmassan övervintrar grön.
Utbredning
För svartkämpar känner vi 29 gamla lokaler. Den uppgavs också från flera ställen som tämligen allmän. Av de gamla lokalerna har troligen endast en återfunnits, hamnområdet i Hudiksvall. Däremot har 16 nya lokaler påträffats under vår inventering. Dessa siffror måste nog tolkas som tecken på minskning. Svartkämpar hör hemma på gräsmark med lågvuxna örter och gräs, och den torde ha fått kraftigt minskat utrymme i Hälsingland i takt med jordbrukens nedläggning och de kortbetade gräsmarkernas försvinnande. På några platser har arten nyligen kommit in med virke som importerats från länder kring Östersjön. Den har blivit länge kvar på lagringsplatser för sådant virke i Husum (Mascher 2003) och Kalix (Ahlm 2009). Trots det tyder artens uppträdande i Hälsingland och i grannlandskapen Gästrikland (Ståhl 2016) och Medelpad (Lidberg & Lindström 2010) på att den här befinner sig nära nordgränsen för stadigvarande etablering. Liknande virkestransporter förekommer även till hamnar i Hälsingland. Svartkämpar tycks också ha kommit in med gräsfrö bland annat till en igensådd slänt vid ett kraftverk i Ljusne. På senare tid har arten också observerats som insådd med ”ängsblommor”.
17 aktuella lokaler i 12 församlingar. 29 gamla uppgifter från 17 församlingar.
Referenser
Ahlm, Jan 2009: Karlsborgs industritipp och virkesupplag. Nordrutan 14: 62-64.
Lidberg, Rolf & Lindström, Håkan 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget. Uppsala.
Mascher, Jan W. 2003: Fler nyheter i Husums timmerimporterade flora, bl.a. glansruta Thalictrum lucidum, ny för Sverige. Natur i Norr 22: 44-50.
Ståhl, Peter 2016: Gästriklands flora. SBF-förlaget. Uppsala.
Lokaler
Nutida förekomster: Bollnäs Hanebo Jansbo, N gården, 67736 15287, tun 1986 (DIN); Rengsjö Björtomta, Hägers, 68033 15440, betesbacke 1989 (JOH); Hudiksvall Enånger Långvind, 68167 15704, tomt 2002 (ÅÅG); Hudiksvall Järnvägsstationen, 68460 15689, 1987 (ASA); Hälsingtuna Masbo, 68521 15702, hästbete 2002 (ALA i S); Ljusdal Järvsö Prästvallen, 68294 15128, gammal åker eller äng 1989 (JHA); Prästvallen, Aspa, 68294 15137, övergiven täkt 1991 (JHA); Los Ryggskog, 68483 14638, kulturmark 1988 (DIN); Nordanstig Gnarp Gran, 68793 15958, trampad mark intill stuga 1996 (GTÖ); Ovanåker Alfta Skalen, 67982 15023, tun 2007 (SOL); Östra Kyrkbyn Thures, 680339 151504, i gräsmatta sådd två år tidigare 2017 (BWA); Söderhamn Ljusne Ljusne strömmar, 67892 15688, S-vänd grässlänt 1982 (ÅÅG), kvar 1990 (ÅÅG); Värdshuset, 67893 15707, grässlänt 1998 (ÅÅG); Norrala Lillsand, 67997 15758, tomt, torrbacke 2005 (GBO); Järnvägsstation, 68055 15613, S-vänd slänt 1984 (ÅÅG); Skog Lill-Tönnebro, 67719 15643, övergiven äng 1982 (DIN); Söderhamn Klossdammen, 67987 15678, vägslänt 1990 (ÅÅG); ”Alirs öga”, 679758 156891, ruderatmark 2016 (PHW).
