Norsk fingerört blommar i skogsstjärnans till linneans tid. Blomställningens många blommor öppnar sig en i taget och de små och glest sittande kronbladen faller av omkring ett dygn efter att blomknoppen har öppnats. Mogen frukt ses redan i mjölkens tid. Bladen i rosetten är vanligen trefingrade med breda flikar, men plantor som växer på särskilt näringsrik jord kan få parbladiga rosettblad med två par och ett ändblad. En grön bladrosett övervintrar intill fjolårets döda skott.
Ekologi
Norsk fingerört kommer ofta upp på störd mark men försvinner snart igen när vegetationen sluter sig. Den kommer upp på jord som blottats på hygge i bördig skog, i traktorspår genom mullrik sumpskogsmark, på den breda stranden vid grundvattenstyrda vattensamlingar eller vid muddring för båtar vid havsstrand. Den observeras ofta på skogsvägar. På många lokaler får man intrycket att den är kulturspridd, till exempel med maskiner. Nästan hälften av lokalerna är på skräpmark. Det finns dock också en del observationer som pekar på att den kommer upp ur en fröbank, framför allt på tillfälligt blottlagda sjöbottnar. Några exempel på detta är vid Ljustjärn i Hanebo, Svarthålet vid Ecklingsbo i Bollnäs och Gröntjärn i Ljusdal. Dessa observationer bör jämföras med vad Selander (1949) skrev, att den i sitt huvudutbredningsområde, Östeuropa och Asien, växer på älv- och sjöstränder, på ställen som har varit översvämmade, och på myr. Hos oss har den bara fyra gånger noterats på myr. Arten är aldrig funnen på havsstrand.
Utbredning
Utbredningen över landskapet är tämligen jämn.
568 lokaler i 44 församlingar.
Referenser
Selander, Sten 1949: Potentilla norvegica som spontan i Sverige. Svensk Bot.Tidskr. 43: 117-121.
