Hälsinglands flora - kambräken

kambräken

Blechnum spicant

Kambräken etableras på störd mark, och lever kvar när vegetationen sluter sig, med vanliga kärlväxter och mossor. Groningsplatsen kan vara en vägslänt vid en skogsbilväg, ett traktorspår eller rotvältegrop (Delin 2007d). Varje funnen planta är mycket långt från andra plantor av samma art, och fynden måste ha sitt ursprung i långspridda sporer, från områden där kambräken är vanligare än i Hälsingland. Till samma slutsats kom Weimarck (1942) beträffande kambräken i Skåne. I närheten av fertila kambräkenplantor har vi aldrig sett några nya plantor, uppkomna ur sporer. Några kambräkenplantor växer där det inte finns några spår efter störning, men de är då förgrenade och stora och får antas vara gamla, så att spåren efter störning har hunnit utraderas. En planta kan också dela sig när den blir äldre. Vid Lötbodarna i Hanebo hittades arten på 1930-talet och växte på 2000-talet inom 2 m² med cirka 50 delplantor. SV om Grönlokmyran i Los växer den i 90-årig gran–tallskog på frisk mark utan spår av markpåverkan och bestod 1990 av cirka 7 delplantor. Vid en planta växer rikligt med kammossa, en art som kommer sent in bland övriga skogsmossor. Stora och gamla plantor brukar bilda rikligt med sporblad, men när sporspridning sker har vi inte observerat. De sterila bladen övervintrar helt gröna.

Ekologi

Kambräkens växtmiljö är vanlig gran-tallskog tillsammans med vanliga skogsarter. Den tycks inte ha några särskilda krav på vatten- eller näringstillgång.

Utbredning

Kambräken växer spridd i hela landskapet, men är överallt en extrem raritet. De flesta lokalerna finns ganska högt över havet.

20 aktuella lokaler i 10 församlingar. 11 gamla uppgifter från 7 församlingar.

Referenser

Berner, N. 1946: Nytt fynd av Blechnum spicant i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 40, sid. 85.

Delin, Anders 2007d: Kambräken Blechnum spicant 36 år i rotvältegrop på Grossjöberget. VÄX 3/2007: 34-35.

Halden, Bertil E. 1926: Tre för Hälsingland nya kärlväxter jämte några andra växtfynd från södra Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 20: 65-67.

Hartman, Carl Johan 1849: Handbok i Skandinaviens flora. 5 uppl.. Stockholm.

Weimarck, Henning 1942: Blechnum spicant i Skåne. Svensk Bot. Tidskr. >36: 400-407.

Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.

Lokaler

Bollnäs Arbrå Vallsta, V om Kipp, 682449 152547, i N kanten av en övergiven väg, 1983 (DIN),1884 (DIN), 1986 (DIN), 1989 (DIN), förgäves sökt 1996 (DIN); Vallsta, vägen till Bessbo vid Åmyran, 68215 15259, i dikeskant 1983 (SOL), 1985 (DIN), 1991 (DIN), 1996 (DIN); Vallsta, Hov, Hjälmåsens N-sluttn, 68226 15254, mitt emellan hjulspåren på gammal traktorväg, 1989 (MED); Grossjöbergets NO-sluttning, 682014 154300, rotvältegrop i gammal skog 1988 (DIN), 1991(DIN), 2006 (Delin 2007 d); Bollnäs Mörtsjön, 600 m S om sjön, 6777 1513, 1942 (NBE i S, Berner 1946); Hanebo S om Bältbosjön, 6785 1511, 1925 (BHA i S, Halden 1926); Middagsbergets ostsluttning, 6784 1538, 1979 (JLU i UPS); Lötbodarna, 678386 153895, barrskog, funnen på 1930-talet av Pontén, E., 1979 (DIN), avverkat och markberett 2006-07, 2008 (KWE); Bofara 3:2, i N-sluttn. av Lunsberg, 67834 15379, 1940-talet (Björklund, Erik, muntl.); Hanebo prästbol 1:1, 100 m N om kojan Betlehem, 67808 15370, 1960-talet (Björklund, Erik, muntl.); Norr om Gopen, 677660 153417, en planta funnen av Bill Bergkvist 1995, i kanten av knappt skönjbar traktorväg, oförändrad 2007 (KWE); V om Rickebo, 678474 152618, intill en skogsbilväg 1993 (ILA), borta efter reparation av vägen 2007 (KWE); Hudiksvall Delsbo Prästvallen, norra rågången mitt i Prästvallsrutan, 68372 15449, 1990 (PGJ); N om Gåssjön, 68660 15245, 1994 (PGJ); Asarkälen, 68406 15399, i myröppning till sluttningsmyr 2006 (PGJ); Överälve, Brånbergets NV sluttning, 68659 15248, 1993 (PGJ); SO om Lillvallen, O om Dubblan, 68378 15444, 1993 (PGJ); Forsa Fuskåsberget, 6835 1553, (CAU enl. Wiström 1898); Djuptjärnsbäcken, 68362 15581, 1990 (MGU); Hög Bäcken SO om Hästås fäb., 6867 1559, 1956 (ZSM); Glimsta gård, 68508 15618, 1968 (ZSM); Norrbo Bastvallen, 68684 15532, (CBE enl. Hartman 1849); Rogsta Hornslandet, 500m SV Bodmyran, 684018 158500, fuktig granskog intill myr 2013 (Magdalena Forsberg, ESA); Ljusdal Färila Risarven, strax V om Djuptjärnsån, 68424 14938, äldre skog en planta 1977 (PGJ); Järvsö Nyvallen, 68364 15392, (Wiström 1898); Gräningen, 68421 15043, 1992 (Li, V. enl. JHA), förgäves sökt längs traktorvägen 2010 (JHA); Kårböle Storbergets SO-sluttning 68669 14642, skogklädd brant 1988 (ALA); Los Brännbergets S-sluttning, 68584 14644, i släpväg från 1960-talet 1992 (TEL); Lillsjöbergets SV-sluttn. 68566 14712, barrblandskog, i gammal rotvältegrop 2001 (TEL); Lillsjöbergets SV-sluttn. 68565 14713, barrblandskog, i kanten av gammal stig 1991 (TEL); SV om Grönlokmyran, 68612 14681, 90-årig gran-tallskog på frisk mark utan spår av markpåverkan, 1990 (TEL); Nordanstig Bergsjö Söderåsen vid bäck 500 m S om Söderåsvallen, 68655 15605, 1979 (OÅK); Gnarp Dyrån, 68927 15759, bäckravin, 1982 (PST); Söderhamn Ljusne Sågen, 67850 15637, planterad 1980 (DIN); Trönö Kyrkoherdebostadens Västansjöskifte, 6807 1552, 1919 (GLM i S).