Vi har inte sett spridning av dybläddra med frö, men turionerna, de ärtstora kulor som är artens övervintringsorgan, ligger lösa, kan rulla på bottnen och flyta upp till ytan, och måste fungera som utmärkta spridningsorgan i strömmens riktning. En turion kan på hösten bildas både i fångstblåseskottets ända och i bladskottets ända. Turionerna behöver inte vintervila, utan växer ut till skott om de tas in på förvintern. Arten börjar blomma i ekorrbärets tid, blommar rikligt i linneans tid och kan fortsätta till ljungens tid. Blomningen styrs av växtplatsens vattennivå och lokalklimat. Normalt finns fångstblåsor på särskilda bladfattiga skott men saknas på de bladiga skotten. När blåsorna blir gamla och fyllda med skräp tenderar de att falla av och de bladiga skotten tar överhand.
Ekologi
Dybläddra finns på myr. Den har hög frekvens (50–60 %) i kärr, från fattiga till rika, men inte vid källa. Den växer mest i flarkar på sträng-flarkmyrar. Även på starrmyr finns den, i luckor i starren med storsileshår och dvärgbläddra, och i kustnära kärr under vass, pors och blåtåtel. Även där växer den med storsileshår, ibland även småsileshår. Arten är tämligen frekvent vid stranden av näringsfattiga skogssjöar och vid åar i skogslandet. Massor av dybläddra har setts i en ny bäverdamm med död svartnande mossa på bottnen. Den växer ofta där gungfly möter öppet vatten. Vid Voxnans övre del och vid Ängerån är den frekvent på vattenstrandens översta del och i gropar i strandmyr. Vid Ljusnan och vid å- och sjöstrand i jordbrukslandskapet har den låg frekvens, och där kan den någon gång finnas i luckor i strandens vassbård.
Dybläddra finns inte i de lagunsjöar som kallas vågar vid Ljusnan, där den ersätts av vattenbläddra. Ett par observationer har gjorts nära havsstrand, vid starkt sötvattenutflöde men inga på själva stranden.
Utbredning
908 lokaler i 44 församlingar.
