Rankstarr är en särpräglad art, oftast lätt att känna igen när den bär ax. Även efter att den har släppt alla sina frukter identifieras den lätt genom axens mycket långa mittaxlar som sitter kvar på strået, med många ärr efter frukterna. Den blommar i skogsstjärnans tid. Frö sprids i linneans tid. Ganska många lokaler finns vid lugna vatten intill de stora vattendragen och spridning med vatten under vår- eller höstflod verkar sannolik. Andra lokaler är mycket isolerade och leder tankarna till spridning med änder, vilket kan gälla även lokalerna vid havet. Arten är ganska snabb att kolonisera strand som avsnörts från havet genom landhöjning och blivit sötvattenstrand. Bladen övervintrar till största delen gröna.
Ekologi
Rankstarr växer vått. Dess tuvor står en del av året omgivna av öppen vattenyta, i stillastående näringsrikt vatten, vanligen under träd. Klibbalskärr är en typisk miljö, men sådana är i Hälsingland ovanliga. I stället kan kärren domineras av andra lövträd och lövbuskar, bland andra videarter. Lokalerna beskrivs på följande vis: litet kärr i ängsmark, försumpad åker, sjöstrand, åstrand, myrtag, sumpskog, lövrik sumpskog, klibbalkärr, fuktstråk i granskog, liten vät vid sidan av bäcken. Rankstarr har hittats på en övergiven flytande bom (två parallellt hopfogade stockar, för avgränsning av flottled). Följearter är bland andra missne, flaskstarr, revsmörblomma, kabbleka, klibbal, kråkklöver och dyveronika.
Utbredning
Utbredningen är östlig, med en utlöpare åt NV längs Ljusnan.
137 noteringar från 34 församlingar.
