Ängsbräsma Cardamine pratensis representeras i landskapet av två underarter, äkta ängsbräsma subsp. pratensis och kärrbräsma subsp. paludosa. De är inte skarpt skilda utan förenas av mellanformer. Huvuddelen av det vi ser av dessa taxa tycks dock vara kärrbräsma. Detta styrks av belägg på Riksmuseet, där 21 insamlingar utgörs av kärrbräsma men endast två av äkta ängsbräsma, båda samlade under inventeringen. Beskrivningen nedan avser ängsbräsma i vid mening.
Ängsbräsman sprids bland annat genom att småblad lossnar från bladets mittaxel, skjuter rot och gror, antingen intill moderplantan eller på större avstånd, fraktade med vatten. I höstfärgernas tid kan man finna stora mängder av sådana småblad i en skyddad vik vid havet.Ängsbräsma koloniserade blottlagd älvbotten i ­Arbrå-
­­strömmarna efter kraftverksbygge där 1964, men försvann åter. Den koloniserade blottlagd åbotten i Galvån efter ett dammras 1985.Ängsbräsman bildar bladrosetter som övervintrar gröna. Den växer oftast ovan vattenytan, men klarar sig bra under vatten, till exempel på ett par dm djup vid sommarlågvatten vid Vinströmmen i Voxnan. Den blommar i skogsstjärnans tid.
Ängsbräsma växer vått och föredrar finkorniga jordar som mjäla eller lera, gärna med inslag av dy eller gyttja. Den växer helst på bördig jord och gynnas av bete. Sällsynt finns den i sumpskog men saknas vid bäckar i skogen. Arten finns med måttlig frekvens vid Ljusnan och Voxnan och vid näringsrika sjö- ochåstränder i jordbrukslandskapet, sällsynt vid å- och sjöstrand i skogen. Den är tämligen frekvent på sötvattenpåverkad flack havsstrand. Den är karaktärsart på strandbeten, som numer blivit sällsynta.

Se även äkta ängsbräsma Cardamine pratensis subsp. pratensis