Att döma av stjärnstarrens förekomst på stigar, vägar, körspår och i diken i skogen är den en fröbanksväxt. Kanske var fröbanken också orsak till att den var en av de första att etablera sig på ett delta av sand i en bäckmynning, upplagt av höga flöden ett par år tidigare.
Unga bladrosetter, som ska blomma nästa år, övervintrar gröna. Stjärnstarr blommar sent i förhållande till många andra starrarter, med de första blommorna i ekorrbärets tid. I mjölkens tid finns omogen frukt.
Ekologi
Stjärnstarr hör hemma både på myr, i skog och på odlingsmark. Mer sällsynt finns den även på havsstrand, i skyddat läge på finkornig jord. På myr växer den på strängar eller andra bättre dränerade delar, inte i flarkar. Vid Mellanljusnan finner man den i rikkärr och vid Ängerån på strandmyr. Arten betades av kor på skogsbete och växer i sumpskog tillsammans med gråstarr och ses tämligen ofta på bäckstrand. Den har setts på skogsfrulokaler i Los och Arbrå. På gammal grässvål förekommer den i låg frekvens. Den växer på våt mark i för cirka 20 år sedan nedlagt grustag. Allra mest ser man stjärnstarr på stigar, vägar och andra ställen med störd, våt mark i skogen och i dess gränsområden mot myr eller odlingsmark. Frekvensen är högst (75 %) i det kluster som kallats Vanlig myr, 40–60 % i rikkärr och i fuktig skog.
Utbredning
Stjärnstarren är vanlig i hela landskapet, men förekomsterna är glesare i jordbruksbygderna.
2042 noteringar från 45 församlingar.