blåsstarr
Carex vesicaria
Mer information om arten

Blåsstarr har blad som är rent gröna till skillnad från flaskstarrens gråblåaktiga färg. Bladen övervintrar åtminstone delvis gröna. Arten blommar i skogsstjärnans tid, med uppåtriktade honax. Snart därefter utvecklas frukterna, och honaxen får sin karakteristiska lutande eller hängande ställning.

Ekologi

Blåsstarrens huvudsakliga växtmiljö är de stora älvarnas stränder och stränder vid vissa andra sjöar och vattendrag. Den saknas dock vid sjöar i skogslandskapet och växer inte heller på havstrand och inte på myr, men gärna på svämäng eller strandmyr intill ett vattendrag.

Blåsstarr är den art som förekommer med högst frekvens i vätar, små periodvis vattenfyllda gropar i skogen, där vattennivån växlar kraftigt från ett år till ett annat, huvudsakligen i takt med grundvattnets växlande nivå. Det torde vara artens stora tolerans för dränkning som är orsak till detta, en egenskap som den delar med vasstarr vid de stora älvarna. Vasstarr, som är mer näringskrävande saknas dock vid vätarna. Däremot finns där med hög frekvens även gyttrad igelknopp, hästsvans och kråkklöver. Eftersom vätarna ligger isolerade i skog, utan kommunikation med andra vatten, är förmodligen fröspridningen dit vid sidan av den växlande vattennivån en begränsande faktor, och fåglar torde vara inblandade.

Blåsstarren har intagit ytterligare en nisch av liknande slag, nämligen stränderna av Stråsjö-Långtjärn i Gröntjärns naturreservat i Ljusdal. Tjärnen har en ständigt stigande vattennivå på grund av pågående tätning av den porösa grusbottnen med gyttja, en naturlig process. Där växer blåsstarren tillsammans med bland andra svartvide, topplösa och fross­ört.

Både flaskstarr och blåsstarr kan växa i djupt vatten, den förra i sjöar i skogslandet, den senare i vätar. De förekommer även tillsammans. Varför blåsstarren är specialiserad på vätarna är okänt.

Några lokalbeskrivningar lyder: efemär göl med fast botten, finsedimentbotten, källsjö, tidvis vattenfyllt f.d. grustag, vattenfyllt dike, blöthål, fiskdamm. Det förefaller som om blåsstarr kräver mineraljord för sina rötter och till skillnad från myrväxter inte växer i torv.

Utbredning

Utbredningen, liksom fördelningen över kluster liknar vasstarrens men inte alls flaskstarrens. Blåsstarr är starkt koncentrerad till de stora älvarna, medan flaskstarr finns både där och på de flesta myrar.

770 lokaler i 43 församlingar.

karta