Ängstoppklocka C. glomerata subsp. glomerata saknades i de tidigare växtförteckningarna från landskapet och i Zander Säfverstams manuskript. Några plantor som såg ut som ett mellanting av toppklocka och skogsklocka uppmärksammades av Åke Ågren i Myskje redan omkring 1980. Torbjörn Tyler (1998a och 1999) skrev om ängstoppklockans utseende och att den hade hittats och insamlats på flera ställen i Hälsingland i äldre tid. Detta bringade ljus över klockan från Myskje som visade sig höra till detta taxon (Ågren 2000a). Inga ytterligare fynd har gjorts under vår inventering. Underartens minskning förvånar, då den så nära som i Torsåker, Gästrikland, snarare ökar (Risberg 2009).
Utbredning
Ängstoppklocka: 9 gamla uppgifter från 6 församlingar och en aktuell.
Referenser
Risberg, Barbro 2009: Brandfältet på Storåsen – andra sommaren. VÄX 3/2009: 8-12.
Tyler, Torbjörn 1998a: Toppklocka i Skåne och Skandinavien. Lunds Bot. Fören. Medlemsblad 1998(2): 4.
Tyler, Torbjörn 1999: Fyra sorters toppklocka Campanula glomerata i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 93: 139-144.
Ågren, Åke 2000a: Nya kärlväxter för Hälsingland. VÄX 1/2000: 9.
Lokaler
Hudiksvall Bjuråker Hedvigsfors, 6873 1534, 1886 (NWE i LD), 1887 (NWE i S och UPS, G. Forsman i LD); Friggesund jägmästarbostaden, 68647 15389, 1897 (COS i S och UPS); Avholm, 6865 1539, åkerren 1911 (KJO i S och UPS); Hudiksvall 1920 (ISI i S); Njutånger Ö. om Stranden (okänd lokal) (GLO i UPS); Ljusdal Los Kyrkbyn Ljungby gård, 68453 14667, tillfällig på gräsmattor (troligen med höfrö) 1895 (GLM i S); Nordanstig Harmånger 1893 (REK i S); Vattrång, 6867 1572, 1889 (EWS i LD, S och UPS); Ovanåker Voxna Dalkarlsbo, 69035 14855, 1936 (TEI i LD); Söderhamn Mo Myskje, 67966 15561, gräsklädd slänt 1995 (Ågren 2000a), 2006 (GOD i S).
