Trolldruvan frösår sig flitigt, men mest där de mogna bären faller eller lägger sig, i plantans utkant. Eliasson (2014) observerade att domherrar äter frukterna och antog att de bidrar till deras spridning. Lokalt är trolldruvan med sin stora bladmassa mycket konkurrenskraftig. En planta kan bli många år gammal. Ingen vegetativ spridning förekommer. Trolldruvan blommar i skogsstjärnans tid. Fruktanlagen i den nyss överblommade blomman är vita, men blir snart gröna, växer i linneans tid till full storlek och svartnar i ljungens tid. Frukterna ser ut som bär, men saknar saft. Fröna är platta skivor med varierande form och ligger packade innanför det svarta skalet som irisfrön i sin kapsel. Bladen gulnar i höstfärgernas tid, samtidigt med ormbär och liljekonvalj, före vårärt, underviol, stinksyska och skogstry. Inga gröna delar övervintrar.
Ekologi
Trolldruva är uteslutande en skogsväxt som kräver tämligen basisk mullrik jord och god tillgång till vatten, och förekommer på sådan jord tillsammans med i första hand arter typiska för lågörtskog men även med de mer mullkrävande arterna vårärt, skogssvingel, skogsvicker, skogstry, underviol, blåsippa, träjon, måbär med flera. I det bördigaste skogsklustret förekom den på 75 av 101 lokaler. Den utvecklar både stor bladmassa och rikligt med blommor i fullt sluten ganska mörk skog. Under skuggande träd kan den växa även på block. Tillsammans med blåsippa och hässlebrodd har den återkoloniserat en nittio år tidigare övergiven odling i skogen i Arbrå.
Utbredning
Trolldruvan har en ganska jämn spridning över landskapet, men är liksom de mullrika jordarna ganska sällsynt överallt, koncentrerad till bergrötter, fuktig skog längs bäckar och liknande platser.
626 lokaler i 43 församlingar.
Referenser
Eliasson, Claes U. 2014: Trolldruvan och domherren. T-Veronikan 4/2014: 4-6.
