Vi har ibland hittat individer av misstänkta hybrider mellan klibbal och gråal, och åtskilliga insamlingar finns av sådana, både nutida och från äldre tid. En faktor som gör att åtskilliga rapporter måste ifrågasättas är att klibbalen i de nordvästra delarna av landskapet blir mindre i de flesta delar och får
en bladform som närmar sig gråalens.
Flora Nordica (Jonsell 2000) uppger att hybriden uppkommer tämligen lätt där arterna möts. Däremot skrev Ljunger (1999) att spontana hybrider var okända, men att ”Artificiella hybrider kan göras mellan gråals honblomma och klibbals hanblomma men inte tvärtom. Fröna utvecklas till hybridträd med spetsiga blad med sågad kant som gråal och med bruna hårtofsar i bladvinklarna, arv efter klibbalföräldern”. Blomqvist & Börjars (1980) uppgav att de hade odlat en hybridplanta med gråal som moder men att den inte växte bättre än föräldrarna. Enligt Banaev & Bažant (2007) kan hybridens uppkomst begränsas av skillnaden i blomningstid.
Gråalens honblommor skulle i allmänhet hinna bli pollinerade av den egna arten innan klibbalen börjat blomma.
Utbredning
Vi har 13 aktuella uppgifter från 9 församlingar. Det finns 17 gamla uppgifter från 10 församlingar.
Referenser
Banaev, E.V. & Bažant, V. 2007: Study of natural hybridization between Alnus incana (L.) Moench. and Alnus glutinosa (L.) Gaertn. J. Forest Science 53: 66-73.
Blomqvist, Sigfrid & Börjars, Elof 1980: Arboretum Valls hage. Silvanum, Gävle.
Jonsell, Bengt (ed.) 2000: Flora Nordica, Vol. 1. Stockholm.
Ljunger, Åke 1999: Al. Utbredning, artbestämning, tillväxt och hybridisering. Lustgården 80: 32-38.