Vitfryle sprider sig med frön, men bara över korta avstånd. Nya plantor utvecklas även i sluten vegetation av kruståtel med mera. Plantorna är perenna och bildar täta tuvor som dominerar över kruståteln och blommar rikligt. De skott som har blommat vissnar på hösten och blir halmfärgade, medan sidoskott vid basen av dem övervintrar gröna och blommar nästa år. Arten bildar bladrosetter även i gräsmattor. Vitfryle blommar i övergången mellan ekorrbärets och linneans tid. Arten har små krav på sin växtplats, utvecklas väl och blommar både i helt öppen och halvsluten miljö, både på mycket torr mark och på fuktig.
Vitfrylens svenska historia skildrades av Hylander (1943b). Den anses inkommen som inblandning i tyskt gräsfrö, möjligen i första hand av lundgröe. Fröet ska ha importerats för besåning av gräsytor i parker och järnvägsbankar. Första fynden av vitfryle publicerades 1880 (Sörmland och Jönköping), men Hylander trodde att arten hade kommit in redan på 1860-talet. Artens sentida svenska utbredning framgår av Hultén (1971), där många sydsvenska lokaler karteras och inlandsbanans sträckning genom Norrland tydligt framgår av kartbilden. Den hälsingska utbredningen följer detta mönster. Vi känner 7 gamla lokaler, varav 2 troligen är återfunna. Dessutom har vi hittat vitfryle på 17 nya lokaler. Sex av lokalerna är på eller i närheten av järnväg. Åtta av dem är i park- eller trädgårdsmiljö.
Utbredning
19 aktuella lokaler i 13 församlingar. 7 gamla lokaler i 5 församlingar.
Referenser
Hylander, Nils 1943b: Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke mit besonderer Berücksichtigung der Hieracia silvaticiformia. Symbolae Bot. Ups. VII:1.
Hultén, Eric 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden, 2:a uppl. Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm.
Lokaler
Bollnäs Arbrå Vallsta, Åsberget, 68273 15287, järnvägsbank 1982 (DIN i S); Bollnäs Ö om Sävsbergsskolan, V om Lortbäcken, 68036 15310, förfallen trädgård 1985 (DIN); Hanebo Sibo, 678965 154226, 1993 (DIN i S), 2010 (KWE);
Hudiksvall Bjuråker Västerstråsjö, 68724 15259, vägkant 2003 (ALA i S); Norrberg, Gladbäcken, 68723 15264, hagmark 1991 (ALA i UPS); Forsa 1946 (MEN i S); Nära Forsa järnvägsstation 6847 1560, vägkant 1957 (ZSM); Rolfsta, 68489 15581, banvall 1990 (MGU);
Ljusdal Järvsö Stene, Kulthammar, 68435 15202, 1946 (DÅK enl. ms ZSM), 68438 15202, skogsslänt mot stora parkeringen 1999 (DIN); Stene, 68437 15212, skogsbacke, vägslänt 2001 (ÅÅG); Stenegården, norra delen, 6843 1520, gräsmark 2008 (GOD i S); Ljusdal Borr, 6857 1512, 1931 (GLM i S); Gryttjesbo anhalt (järnvägen), 6854 1524, 1943 (MEN i S);
Nordanstig Harmånger Borgön, 68702 15684, 1987 (GTÖ);
Ockelbo Lingbo Utegården–Järnvägsstationen, 67700 15470, kulturmark 1987 (OLE);
Ovanåker Ovanåker torrlagd sjöbotten 1891 (KPH i UPS);
Söderhamn Bergvik Älvvik, 6794 1555, 1936 (THF i S och UPS, det. N. Hylander), 1981 (NLU i UPS); Ellervik, 67952 15556, f.d. herrgårdspark 2006 (ÅÅG); Backa, 67960 15558, vägkant 2010 (ÅÅG); Enmyra, 67955 15544, vägkant 1999 (PHW i S); Söderala Marmaverken, 67955 15575, naturpark 1985 (ÅÅG); Persberg, 67983 15620, järnvägsslänt 1998 (PHW), 67982 15620, vid järnvägsspår grusig mark 2006 (GOD i S); Söderhamn Östra berget, 67990 15672, 1985 (ÅÅG); Trönö Rappsta, Olssons, 68101 15546, förvildad trädgård 1989 (JOH); Svarttjärnsbodarna, 68161 15561, fäbodvall 1989 (ÅÅG).
