Trots de mycket stora skillnaderna i utseende mellan gaffelbräken och svartbräken ser man stora likheter i deras uppträdande. Även deras förmåga att hybridisera visar på släktskap. Även svartbräken är en utpräglad lodyteväxt, fast den föredrar mörkare och fuktigare platser än sin släkting och oftast växer under större eller mindre överhäng. Denna skillnad återspeglas möjligen i att 26 % av svartbräkenlokalerna har sorterats som Mullrik skog, mot 14 % för gaffelbräken. Svartbräkens blad övervintrar gröna. Mittnerven är brunsvart. På en lokal hade de nya 6–8 cm långa bladen under för- och högsommaren en mittnerv vars yttersta 6–8 mm var grön.
Utbredning
Utbredningen liknar gaffelbräkens, men svartbräken går något längre västerut, mot höjdlägena. I de båda västligaste kommunerna, Ljusdal och Ovanåker har svartbräken noterats på 29 lokaler, mot 10 för gaffelbräken.
124 lokaler i 39 församlingar.
