I början av vår inventering gjorde vi inte skillnad mellan Rosa dumalis och R. canina och det finns mängder av noteringar av den senare arten i vår databas. Senare blev det uppenbart att den ros som finns i landskapet är R. dumalis. Inget säkert fynd av R. canina finns, varken från gammal tid eller vår inventering.
Vid islossningen i havet hittar man nypon som flyter om de läggs i vatten. Mogna hela nypon som brutits av från blomstjälken på senhösten och lagts i vatten inomhus flyter i en till två veckor. Kärnorna flyter däremot inte. På de flesta havsstränder finns plantor av arten, oftast i driftvallen eller i yttre kanten av albården, men ibland även närmare vattnet, även på exponerade stränder. Det är troligt att nypon ingår i driften, och ger upphov till många plantor. Efter några år eller decennier i strandens ljusa miljö kan busken få svår konkurrens av klibbal, men man hittar också buskar ovanför albården, i tall- och granskog, kvarblivna från den tid då stranden gick där, eller nyetablerade. I skog i kusttrakterna finns enstaka plantor, kanske fågelspridda.
Nyponros blommar i linneans tid. Redan i mjölkens tid kan den vara överblommad. Nyponen är fortfarande gröna när lingon och rönnbär har blivit röda, men mognar snart därefter. Många sitter kvar över vintern, men är tidigt på våren ofta något skrumpna eller svartnade. Inga synliga delar övervintrar gröna. Under barken på en 2,5 cm grov stam finns ett tunt grönt skikt av klorofyllhaltig vävnad, som på de flesta buskar och träd.
Den vanligaste underarten torde vara kal nyponros subsp. dumalis. Underarterna hårig nyponros subsp. coriifolia och hårig mellanros subsp. subcollina har noterats några gånger. Underarterna har i allmänhet inte hållits isär. Belagda fynd av underarterna listas under respektive namn.
Ekologi
Nyponros är vanlig på havsstrand, framför allt på exponerad blockstrand. Den har däremot inte observerats vid älvarna eller på andra stränder i inlandet. Den förekommer frekvent i skog och kulturmarker i kusttrakterna, och föredrar där ljusa miljöer och hittas till exempel i bergsluttningar där skogen glesas ut och i kantområden mellan skog och jordbruksmark, vid vägkanter och bebyggelse. Inåt landet blir den snabbt mer sällsynt. Nyponros har planterats vid bebyggelse.
Utbredning
I de östliga inlandsförsamlingarna Bergsjö, Bergvik, Bjuråker, Delsbo, Nianfors och Trönö växer nyponros endast i åker- och vägkanter i jordbrukslandskapet. I sydvända bergbranter i inlandet finns den bland annat i Vänberg i Segersta, Bodberget i Arbrå och i Åsberget i Gnarp.
Kanelros är vanlig i inlandet och nyponros vid kusten. De möts dock på några ställen, som västsydväst om gården Sätra i Enånger längs en gammal kärrväg i skogskant mot åker. Där växer även hassel.
Nyponrosor som ej bestämts till underart har noterats på 295 lokaler i 35 församlingar.
