I de bergbranter där lundgröe gärna växer är det torktåligare än hällebräken, tjärblomster, stinknäva och ljust kungsljus. Arten växer också tämligen ofta på block, där torktålighet är en viktig egenskap. Även under stora lövträd där den kan växa i de sydostligaste delarna av landskapet kan det bli mycket torrt. De skott som ska blomma nästa år övervintrar gröna. Lundgröe blommar i linneans eller mjölkens tid.
Ekologi
Lundgröets spontana förekomster i Hälsingland finns bland annat i sydvända bergbranter, där arten trivs på hyllor, i springor och på block. Man hittar den också, mer sällan, i en starkt kontrasterande miljö, på bäckstränder i skogen. Den förekommer även i skog som tidigare har varit betes- eller slåttermark, helst på tämligen mullrik mark. Dessutom finner man den på allehanda kulturmark utom åker. På älvstrand är den ovanlig och på sjöstrand i skogen mycket sällsynt. På havsstrand saknas den.
Utbredning
Utbredningen har en tydligt östlig tyngdpunkt.
1059 lokaler i 44 församlingar.
