Backvial kan vila i fröbanken och gro på brandfält (Ståhl 2009b). Den har även setts komma upp på jord som grävts om i samband med kabelnedläggning. Arten utvecklas sent på våren. När gökärt och vårärt blommar, i skogsstjärnans tid, har backvial skott med fortfarande outvecklade blad. Även vippärten är tidigare än backvialen, som blommar först i mjölkens tid. En kall sommar som 2012 kan skotten bli färre och mindre och blomningen utebli. Under normala somrar utvecklar backvial mogna frön. På hösten behåller den länge sin gröna färg, men inget grönt övervintrar. Alla dessa egenskaper stämmer överens med att den är en sydlig art, som i Hälsingland är nära sin nordgräns.
Ekologi
De flesta av artens lokaler är i sydbranter eller sydsluttningar, på bördig skogsmark, åtminstone i ett fall på diabas. I Ljusne har backvial hittats vid ett timmerupplag, en typ av växtplats som har noterats i Husum i Ångermanland, där rundvirke från Baltikum har lagrats och bark tippats (Mascher 2001). Backvial har återfunnits på två av de gamla lokalerna.
Utbredning
13 aktuella lokaler i 10 församlingar. 3 gamla lokaler i 3 församlingar.
Referenser
Halden, Bertil E. 1917: Om torvmossar och marina sediment inom norra Hälsinglands litorinaområde. Akad. Avh., Sveriges Geol. Unders. Årsbok 1917, ser C, nr 280. Uppsala.
Hartman, Carl Johan 1849: Handbok i Skandinaviens flora. 5 uppl.. Stockholm.
Mascher, Jan W. 2001: Husums barktipp – en nyupptäckt, rik ångermanländsk växtlokal. Natur i Norr 20: 13-28.
Ståhl, Peter 2009b: Inte bara svedjenäva - fler ekologiska iakttagelser från Storåsenbranden. VÄX 1/2009: 27-29.
Törnqvist, Göran 2004c: Storön - blivande naturreservat som fått slita ont. VÄX 2/2004: 11-14.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Ågren, Åke; Delin, Anders & Wannberg, Björn 2004: Några kulturföljeslagares öden i Söderhamn under 20 år – Del II. VÄX 2/2004: 45-54.
Lokaler
Bollnäs Bollnäs SV om Viggberget, 67971 15338, barrskog, vid skogsbilväg 1990 (BWA); Segersta Sundsbergets SV-sluttning, 67933 15487, 1998 (DIN);
Hudiksvall Forsa Hallbo fäbod, 6856 1556, 1886 (SMH i UPS), 1887 (Håkansberg i S), 1889–1894 (COS i LD och S); Idenor vid gamla E4 N Iggesund vid bron över Delångersån, 684006 156750, 2013 (PHW);
Ljusdal Järvsö Nor, 68374 15279, kraftledningsgata 1982 (MCA);
Nordanstig Harmånger Storön, 6871 1568, 1849 (CBE enl. Hartman 1849), 1868 (ABG i LD), 1891 (BRS i S), 1892 (COS i LD), 1915 (TVE i S), (Halden 1917); Storön, östra delen, 68717 15686, lövlund 1986 (GTÖ); Storön, 68713 15677, sydberg 1986 och 1992 (GTÖ), 2003 (Törnqvist 2004c); Hassela Dalåsen, 6889 1546, 1917 (REM i S), Dalåsbergets S-sluttning, 68898 15471, 1984 (OÅK i S); Frankrönningsbergets S-sluttning, 68931 15478, 1985 (OÅK); Jättendal Snedkullen (Lönnberget), brant SO-sluttning, 68734 15719, omkring 1965 (BWA), 1985 (GTÖ);
Ovanåker Alfta Galven, Sjubergets SV-sluttning, 68158 15218, 1974 (DIN), kvar 1990 (DIN), ej sedd 2010 (DIN);
Söderhamn Ljusne Vallviksfabriken, 67865 15735, 1998 (PHW); Söderala Hibo, 67942 15588, skog 1988 (ÅÅG); Söderhamn 1882 (AXM i S och UPS), på barlast några ggr (Wiström 1898); Hällåsen, 67977 15679, rabatt 1985 (ÅÅG). Ingen av Söderhamnslokalerna återfunnen 2003 (Ågren m.fl. 2004).
