Mängder av nyligen grodda fröplantor av strätta kan ses på våren och försommaren, särskilt tydligt där de står i en driftvall på en strand. Frön kan vila ytligt i fröbanken och gro i ett tunt täcke av mossa, gräs och örter. Små anlag till blad på yngre plantor övervintrar gröna. Plantan kan bli 2,5 m hög och diametern på basen av stjälken 4,5 cm. Strätta blommar i mjölkens och i ljungens tid. Bladen kan i höstfärgernas tid övergå i vitt och rosa. Nästan alltid dör plantan efter blomningen, men på havsstrand har vi en gång sett ett grönt blad vid basen av en död blomstängel. Där grågäss betar gräs på en havsstrand lämnas strätta och många andra örter obetade.
Bygdenamn och bruk
I Bergsjö har arten kallats flok.
Ekologi
Strätta växer med hög frekvens vid bäckar i skog, med tämligen låg frekvens i lågörtskog och i sumpskog. Arten har hög frekvens på tuvor i rikkärr, lägre i fattigkärr, men ses till exempel där ett backkärr övergår i skog. Den har låg frekvens vid sjöstrand och åstrand, hög vid Ljusnan och vid Voxnans branta del. Strätta är mycket vanlig på havsstrand, där den växer i övre och mellersta bältena. Där är den vid sidan av vattenmåra, strandvänderot och kråkvicker en av de oftast noterade arterna (över 70 %). Den är typisk för igenväxande fuktäng i inlandet. I kulturlandskapet finns arten inte bara på fuktig mark utan även rikligt på vägrenar på torr mark, troligen gynnad av återkommande markstörning i samband med väghållningen.
Utbredning
2267 lokaler i 45 församlingar.
