vattenpilört
Persicaria amphibia
Mer information om arten

På en industritomt i Sibo, Hanebo, lagrade man bärgat sjunkvirke från Ljusnan, stammar som hade sjunkit till älvbottnen under de tider då man flottade virke på älven. På denna tomt, som låg långt ifrån älven, i en skogskant, växte vattenpilört, troligen från frö som kommit med sjunkvirket. När arten ses på land är det annars vanligen i kontakt med större bestånd i ett angränsande vatten.
Vattenpilört växer huvudsakligen i ganska djupt vatten, liksom gäddnate och gul näckros, och bildar där täta bestånd, ofta utan inblandning av andra arter. Som andra flytbladsväxter följer den växlingarna i vattennivå och kan alltså lätt anpassa sig till korttidsreglering, om amplituden är måttlig, till exempel några decimeter. Där bestånden är täta skjuter den ibland upp bladiga stammar ovan vattenytan, något som annars är dess växtsätt på land. Bladen är ofta svårt insektsangripna, men oskadade blad kan bevara sin grönska in i lärkarnas tid.
Bestånden på land blommar sällan, men i vatten bildar vattenpilört mängder av rosa blommor. Den blommar huvudsakligen i linneans eller mjölkens tid, men kan ses blomma ännu i lingonens tid. Blommorna besöks av humlor.

Utbredning

Vattenpilörten verkar föredra vatten som är rikt på växtnäringsämnen och håller ett tämligen högt pH. Sådana förhållanden råder inom dess två huvudutbredningsområden, dels Ljusnans, dels Delångeråns vattensystem (med Dellensjöarna). De övriga förekomsterna finns huvudsakligen i näringsrika vatten i jordbrukslandskapet. Några är dock i näringsfattiga vatten på isälvssedimenten, och enstaka i vanliga skogssjöar och skogstjärnar. Arten växer mest i skyddade vikar.
Vattenpilört förefaller vara svårspridd, eftersom den förekommer starkt koncentrerad till de nämnda huvudutbredningsområdena och de övriga lokalerna ligger vitt utspridda och isolerade.

141 lokaler i 24 församlingar. 24 gamla uppgifter från 16 församlingar.

karta