Humlelusern har en lång blomningstid, från skogsstjärnans åtminstone till mjölkens tid. Upp till en decimeter långa skott övervintrar gröna. Den växer huvudsakligen i lågvuxen gräsmark, helst torrt, och tål tramp och körning mycket bra.
Humlelusernens nuvarande lokaler ger en hygglig bild av dess historia i Hälsingland. Platser för äldre tiders hyttor, smedjor, sågverk och hamnar dominerar. Ett mindre antal lokaler är på sentida väg- och industrimark. En enda lokal kan höra till det gamla jordbrukslandskapet, ett skalgrustag i Borka, Enånger.
Första fynd
Arten tycks ha kommit in vid 1800-talets början eller tidigare och blivit kvar på de platser där den då landade, men inte spritt sig så mycket därefter. Uppgifterna i litteraturen stämmer med denna bild, med första fynd 1826 och en rad fynd under 1800-talet vid hamnar, bruk och liknande, men få fynd under 1900-talet. Fortfarande finns bara ett fåtal lokaler i inlandskommunerna.
Utbredning
67 aktuella lokaler i 23 församlingar. 22 gamla uppgifter från 10 församlingar.
Referenser
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Västliga lokaler (i Bollnäs, Ovanåkers och Ljusdals kommuner):
Bollnäs Arbrå Lundnäs Forneby, 68175 15313, byväg tomt bete park strandskog älvstrand 1990 (DIN); Bollnäs Dönje, 68067 15317, upplag för sprängsten, tipp torrt till vått 1990 (DIN); Hanebo Kilafors station, 67905 15413, banområde 1997 (ÅÅG);
Ljusdal Ljusdal Korsning Bjuråkersväg-Norra järnväggatan, 68562 15150, rabatt 2013 (ALA);
Ovanåker Ovanåker Edsbyn, 6807 1502, 1872 (NPI enl. handskriven uppgift i Hudiksvalls bibl. ex. av Wiström 1867, Wiström 1898); Alfta Kyrkbyn, 68034 15143, lastkaj vid järnvägen 1987 (BWA).
