Knutnarv är sannolikt beroende av en fröbank för att överleva vid Gröntjärn, där huvuddelen av populationen periodvis dränks under många meter djupt vatten men blommar upp när bottnen efter ett eller flera år åter blottläggs. På havsstrand överlever den både som övervintrande rosett, genom lokal fröspridning och genom kortskott, ”groddknoppar”, som lossnar från bladvecken (Bild i Natur och vegetation, sid. 475). Fröna flyter inte (Romell 1938a). Kortskotten ses tydligast på hösten, sitter tätt och kan få plantan att likna en liten ljungplanta. En stor del av dem flyter under mer än en vecka inomhus och har efter tio dagar rötter, lika långa som groddknoppen. De spelar troligen en större roll för spridningen än fröna. Blomningen börjar i mjölkens tid och kan fortsätta ända till isläggningen. Knutnarven är lätt att se när den har sina vackra blommor, men de gröna skotten upptäcks sällan från stående ställning. De är mycket vanligare än blommorna och hittas om man kryper.
Ekologi
Knutnarv är mycket lågväxt och klarar sig bäst i låg vegetation. Den finns huvudsakligen på havsstrand och gynnas av att is och vågor håller stranden fri från rester av fjolårets vegetation och från starkväxande höga arter. Den trivs på övre delen av stranden i strandängsliknande vegetation tillsammans med ormtunga, krypnarv, strandglim, kärleksört, slåtterblomma, strandkrypa, klapperögontröst, höstskallra, gulkämparoch höstfibbla. På en av sötvatten påverkad yta med gles och låg vegetation på dy växer knutnarv med kärrsälting, liten ärtstarr, tagelsäv, slåtterblomma, kärrbräsma och kärrspira, som alla är anpassade till kraftig markstörning. Vid grävning och muddring på havsstranden gror arten rikligt på naken jord. Knutnarven sprids även upp till gistvallar, hamnplaner, fyrplatser och liknande.
Utbredning
Förutom på havsstranden finns arten vid Gröntjärn i Ljusdal och den lilla sjön Sandviks-Lungan 5 km längre västerut. Lokalerna i Söderhamn och vid Ålsjön i Söderala ligger nära havet. Den gamla uppgiften från Moviken i Bjuråker har förmodligen med malmtransport från Hudiksvalls hamn att göra.
76 lokaler i 15 församlingar. 4 gamla inlandslokaler i 4 församlingar.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Romell, Lars Gunnar 1938b: A trenching experiment in spruce forest and its bearing on problems of mycotrophy. Svensk Bot. Tidskr. 32: 89-99.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
i inlandet: Hudiksvall Bjuråker Moviken, 6868 1544 (Wiström 1867); Ljusdal Järvsö Åsen, 68397 15164, åkermark i träda vid Buans 1988 (JHA); Ljusdal Onsängs by, 6858 1508, 1909 (GLM i S); Sandviks-Lungan, 68729 15156, grundvattenstyrd sjö 1989 (DIN); Gröntjärn, 68733 15206, 1987 (BES), 2004 (DIN i S); Söderhamn Mo (Hartman, R.W. 1854); Söderala Ålsjön, 6796 1566 (Wiström 1898); Söderhamn Väster, 67992 15668, rondell 1999 (ÅÅG).
