Stor andmat växer flytande bland annan vegetation i näringsrika lugna vatten, oftast tillsammans med vanlig andmat. I Hälsingland är den bara påträffad i Dellensjöarnas vattensystem, dels i vegetationsrika vikar av Dellensjöarna, dels i några små näringsrika sjöar, bäckar och diken med direkt anknytning till Dellensjöarna och deras utlopp till Bottenhavet. Förekomsterna där är de nordligaste i Sverige, frånsett en utpost i Norrbotten, enligt karta hos Mossberg & Stenberg (2003). Stor andmat anses spridas med sjöfåglar och hälsingelokalerna är också fågelrika. Arten bedöms vara på spridning i landet på grund av den allmänna eutrofieringen men förekomsten i Dellenområdet är känd ända sedan 1844 då C. Berg samlade arten i Långsboån, där den fortfarande finns (nuvarande Duvnäsbäcken).
Lohammar skrev (1938) att stor andmat till skillnad från vanlig andmat inte tål frysning.
Utbredning
14 aktuella lokaler i 4 församlingar. 9 gamla lokaler i 3 församlingar.
Referenser
Lohammar, Gunnar 1938: Wasserchemie und höhere Vegetation schwedischer Seen. Symb. Bot. Ups. III:1.
Mossberg, Bo & Stenberg, Lennart 2003: Den Nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand.
(Även Mossberg, Bo & Stenberg, Lennart 2018: Nordens flora Bonnier Fakta.)
Strömman, Per Hugo 1911: Bidrag till Hälsinglands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 5: 359-365.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
