myskmadra
Galium odoratum
Mer information om arten

Myskmadran utvecklar under gynnsamma omständigheter två intill varandra sittande cirka 3 mm stora gröna, senare bruna, frukter med krokhår. Varje frukt innehåller ett hårt svart frö. Den ena av de bägge frukterna kan vara förkrympt och sitta vid basen av den andra frukten, som är välutvecklad. Man finner också ofta blomrester där ingen av de bägge frukterna är utvecklad, utan båda består av ett knappt millimeterstort rudiment med korta och tilltryckta krokhår eller inga krokhår alls. Välutvecklade frukter sitter på ett skaft som intill frukten smalnar av koniskt till ett mycket bräckligt parti, så att frukterna lätt lossnar. Krokhåren är på välutvecklade frukter krökta mer än 180 grader, som gör att de fäster bra i kläder och päls. Vid Krokbäcken i Lingbo sågs sensommaren 2012 flera stora kloner med tusentals skott, utan en enda välutvecklad frukt. Samtidigt var ungefär hälften av frukterna i Hamnäs i Skog välutvecklade. I slutet av augusti 2013 fanns vid Krokbäcken återigen mest rudimentära frukter, men några tiotal välutvecklade frukter fanns också, möjligen på grund av varmare sommarklimat detta år. I Stockholmstrakten tycks välutvecklade frukter vara vanligare. Myskmadran växer vanligen i kloner, många skott tillsammans inom ett skarpt avgränsat område, ofta med tätt stående skott. På sensommaren ser man från skottbaserna utgående utlöpare med en eller två dm längd, som har bladrosetter med kortare och mer rundade blad än på de blommande skotten. Dessa utlöpare och deras blad övervintrar gröna, medan de skott som har blommat visserligen går gröna in i vintern, men småningom under vintern vissnar. De övervintrade skotten utvecklar uppstigande stammar med uppåt allt större bladkransar samtidigt som vitsipporna utvecklar sina blad.
Myskmadran blommar i skogsstjärnans eller ekorrbärets tid, i övergången maj–juni. Blommorna är stora och lysande, särskilt i jämförelse med myskmårans, vilket antyder att de skulle kunna vara insektspollinerade.
 

Ekologi

Växtmiljön är kalkrik bördig mullmark, tillsammans med någon eller några av följande andra mullväxter: blåsippa, vårärt, stinksyska och skogstry. På lokalen i Färila saknas dessa arter, men hässlebrodd, lundarv och skogsvicker finns där. På två ställen har vi sett att arten lever kvar, till synes oskadad, på kalhygge. Vi har inte sett hur den utvecklas under slyfasen eller på längre sikt. (Bild i Natur och vegetation, sid. 113.)

Utbredning

Arten är en stor raritet, med långt mellan lokalerna, men förekomsterna är ofta ganska individrika. På Storjungfrun i Söderhamn ligger dock lokalerna tämligen tätt. Kring Bergviken, i Bergvik och Skog, finns också en samling av lokaler. Den nordvästligaste lokalen är vid Ljusnan i Färila. En gammal uppgift från Ovanåker är osäker, då myskmåra men inte myskmadra påträffats på lokalen.

20 aktuella lokaler i 11 församlingar. 8 gamla uppgifter från 8 församlingar.

Lokaler

Bollnäs Hanebo Kilafors, Orstugan, 6790 1540, 1948 (AFW i LD); Digerbergets nordsluttning, 67895 15480, 1989 (PST), 1990 (DIN), 678936 154812, 2006 (KWE); Tönsen, Villnäsvägen, 677835 153853, vid källa, 2006 (KWE); Örbodarna, 678329 154574, vid källa 2006 (KWE); Hudiksvall Enånger Lindefallet, 68184 15572 (Wiström 1867), 1961 (AFW i LD), 1985 (ÅÅG); Tolocksberget, 682627 155412, 2006 (DIN); Forsa V om Borgarberget, 68512 15531 (Wiström 1864); Ravin vid Dellen, 68515 15525, 1986 (ASA); Näs­viken, Fortuna­viken, 68512 15531, 1871 (CBE i LD); Rogsta Hornslandet, 6842 1587 (Wiström 1898); Hornslandet Norra lindreservatet, 68395 15890, 1978 (OÅK i S); 1983 (ASA); Hornslandet Klibbalsreservatet, 68414 15882, 1982 (PST); Ljusdal Färila N Kölströmmen, nertill i nipa, 68677 14911, 1984 (BES); Nordanstig Gnarp Brattåsen, 68835 15735, bäckravin, 1981 (OÅK i S); 1982 (DIN), 688414 157260 och 688411 157257, 2011 (DIN); Ockelbo Lingbo Krokbäcken, en 30 m stor rund klon vid 677130 154510, 3 juni 2001 (DIN); 67712 15451, 2003 (DIN); Söderhamn Bergvik Långnäsudden, 678977 155207, lundartad lövrik skog 1993 (DIN), 2014 (KWE); SO Långnäs, Trollbergets sluttning, 678943 155255, 1999 (CHL); Sandarne Östansjö fäb. vid sågen, 6794 1571 (Wiström 1898); Skog Hamnäs, N om byn, 6788 1550, 1942 (Halden 1944); Hamnäsudden, 67894 15498, 1996 (DIN), mycket rikligt vid bäcken, 678944 154987, 2006 (KWE); Hamnäsberget SO om Smedboningarna, 678951 154972, 1987 (PST), 2006 (KWE); Fagersand, 67874 15536, djup bäckravin 1982 (ÅÅG), 2000 (BFO); Söderhamn Storjungfrun, 6782 1581, 1921 (GLM i S), 350 m SO om Stångudden, 67822 15813, 1982 (ÅÅG); Storjungfrun, 678403 158120, 678308 158152 och 678263 158175, på alla ställen rikligt 1999 (CHL), intill gula stigen, 678423 158094 och 678410 158081, 2011 (DIN), 678348 158074, driftvallen på stranden 2011 (DIN); Trönö Fly, 68175 15479, 1995 (ÅÅG).

karta