Brännässla producerar rikligt med frön som gror på naken jord även i ganska stark skugga. Granström (1986) visade att arten kan finnas i fröbanken i skog även där den saknas i vegetationen. Plantorna bildar redan första året jordstam, som efter flera år blir upp emot 8 mm grov och förgrenad. De stora täta nässelbestånden kommer huvudsakligen från sådana grova jordstamssystem. Stam och blad har vanligen brännhår. I Almtäkten i Hamnäs, Skog finns både brännande och icke brännande nässlor. De ser likadana ut. Bägge har tämligen långsmala blad. Bladen tål på hösten flera minusgrader och behåller sin grönska längre än de flesta andra växter, men årets blad och stammar dör före vintern. Nästa års ett par centimeter långa grönbruna skott övervintrar i markytan. Blommor kan ses från ekorrbärets till mjölkens tid. Honblommorna kommer något före hanblommorna.
Ekologi
Brännässla är starkt kvävegynnad eller kväveberoende. I skog långt från bebyggelse finner man den huvudsakligen på mycket bördig fuktig eller våt mark, till exempel i raviner i finkorniga material. I det kluster som kallats Mycket rik granskog finns brännässla på 62 av 101 lokaler. I skogslandet är den annars starkt knuten till bebyggelse, både bebodd och övergiven. En typisk växtplats i skogen är där det har funnits ett stall vid en skogsarbetarkoja. Arten har flera gånger setts tillsammans med svedjenäva.
I odlingslandskapet finns brännässla på de flesta välgödslade platser, särskilt nära bebyggelse. Den är karakteristisk för igenväxande åker- eller betesmark och gynnas av bete, eftersom djuren undviker den. Då bladen vissnar på hösten äts de dock av fåren. Likaså äts nässlorna gärna om de slås av på sommaren och får torka. Frön av brännässla har hittats i husgrund från perioden 0–600 e.Kr. i Forsa (Liedgren 1992). På havsstrand kan brännässla ses i klibbalsbården och på tjocka driftvallar.
Utbredning
Lokalerna är jämnt fördelade över landskapet.
1459 lokaler i 45 församlingar.
Referenser
Granström, Anders 1986: Seed banks in forest soils and their role in vegetation succession after disturbance. Diss. Umeå, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Site Research. Stencil No. 6.
Liedgren, Lars 1992: Hus och gård i Hälsingland. En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr. f. -600 e.Kr. Akad. Avh. Umeå