Vid utgrävningar av husgrunder från perioden 0–600 e.Kr. i Forsa fann man frön av korn, råg, havre och lin. Bland ogräsen dominerade svinmålla, åkerspärgel och pilört. I den långa raden av ogräsfrön fanns även en vicker, troligen duvvicker (Liedgren 1992).
Duvvicker har av tidigare hälsingebotanister noterats från 22 lokaler, utspridda över hela landskapet men med tyngdpunkten i kustförsamlingarna. Arten är inte återfunnen på någon av dessa, men har under vår inventering hittats på fyra lokaler. De gamla uppgifterna är mycket kortfattade. En del av dem förefaller vara från ruderatmark. En är ”på åkrar”. En av våra lokaler är på en åker med misslyckad rapssådd, där duvvicker växte rikligt, de andra på diverse kulturmarker. En tänkbar förklaring till att arten nästan har försvunnit från landskapet är att den var ett åkerogräs och eliminerades genom frörensning eller andra moderniseringar av jordbruket. I Gästrikland är duvvicker fortfarande tämligen vanlig som åkerogräs i söder men saknas i de norra delarna (Ståhl 2016). Detta skulle tyda på att arten har en klimatisk gräns för reproduktion genom Gästrikland. Den klassades ännu av von Hofsten (1985) som åkerogräs. En sentida ny införselväg för duvvicker är med rundvirke från Baltikum och Ryssland till träindustrier längs kusten (Mascher 2001).
Utbredning
4 aktuella lokaler i 3 församlingar. 22 gamla fynd i 16 församlingar.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Liedgren, Lars 1992: Hus och gård i Hälsingland. En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr. f. -600 e.Kr. Akad. Avh. Umeå
Mascher, Jan W. 2001: Husums barktipp – en nyupptäckt, rik ångermanländsk växtlokal. Natur i Norr 20: 13-28.
Strömman, Per Hugo 1911: Bidrag till Hälsinglands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 5: 359-365.
Ståhl, Peter 2016: Gästriklands flora. SBF-förlaget. Uppsala.
von Hofsten, Carl Gustaf 1985: Kemiska bekämpningsmedel. LTs förlag, Stockholm.
Westerlund, Carl Gustaf 1906: Bidrag till Hälsinglands flora. Bot. Notiser: 1-40.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Arbrå Koldemo, 6815 1515, 1866 (ECO i UPS); Forneby 3, 68179 15317, åker med misslyckad rapssådd 1991 (DIN); Bollnäs Hamre, 6804 1530 (Wiström 1867);
Hudiksvall Bjuråker Moviken, 6869 1544 (RHA enl. Wiström 1898); Forsa Nära Forsa järnvägsstation, 6847 1560, på åkrar (Wiström 1867); Hudiksvall (Hartman, R.W. 1854); Järnvägsstationen, 68462 15689 (Wiström 1898); Varvet, 68461 15696 (Wiström 1898); Lillfjärden, 6847 1568, 1949 (ZSM); Hälsingtuna (Beckman 1863); Smälsk, 6848 1573 (Wiström 1867); Njutånger Iggesund, motorbåtshamnen, 6836 1568, 1955 (ZSM); Norrbo (Wiström 1867); Rogsta Arnön, 6844 1584 (Wiström 1867);
Härjedalen Ängersjö Svartsjö, 6875 1449, havreåker 1900 (MÖS i S);
Ljusdal Ljusdal (Wiström 1898); Onsängs by, 6858 1508, 1913 (GLM i S);Hybo, 6853 1520, åker 1938 (ROH i OHN);
Nordanstig Bergsjö Prästgården, 68746 15661 (EPO enl. Westerlund 1906); Bergvik, 6874 1565 (EPO enl. Strömman 1911); Trösten, 6873 1567 (EPO enl. Strömman 1911); Älvsund, 6881 1552 (EPO enl. Strömman 1911); Harmånger Stocka, 6865 1580, barlast (EWS enl. Wiström 1898);
Ovanåker Alfta Kyrkbyn, 6803 1515 (Wiström 1867);
Söderhamn Sandarne Melins kulle, 67942 15720, f.d. äng 1983 (ÅÅG); Skog Hemstanäs, 6778 1546 (Hartman, R.W. 1854); Söderhamn 1907 (YNI i SÖH); Långtå, 67986 15657, f.d. soptipp 2005 (ÅÅG i S); Hällmyran, 67975 15686, vägslänt 1983 (ÅÅG).
