Lärk har planterats på många ställen nära bebyggelse och på mycket liten areal som skogsträd i plantage. I allmänhet har den noterats som europeisk lärk, men arttillhörigheten har sällan undersökts. De flesta lärkträd som står i ren skogsmark, långt från bebyggelse torde dock vara europeisk lärk.
Av 11 sådana lokaler i Bjuråker med lärkträd som artbestämts av specialist (K.I. Christensen) var det på 10 lokaler europisk lärk L. decidua subsp. decidua och på en lokal hybridlärk, L. ×marschlinsii.
Vid kalavverkningar lämnas ofta lärkträd kvar och ett rikligt uppslag av fröplantor kan då ofta ses på hygget efter några år. Hur lärkträden från början kommit ut i skogsmark är oklart. Möjligen är de planterade för länge sedan eller inkomna som förorening vid frösådd av gran eller tall. I Medelpads flora uppges att lärkträd möjligen kan vara spridda av bändelkorsnäbb.
Lärkarnas omslag från grönt till gult äger rum efter lövträdens lövfällning, men olika tidigt på olika träd. De står gula i mitten eller slutet av oktober och fäller sedan barren. På kvistar som tas in i mars slår barren ut med ovanlig fart.