Gråvide liknar mest bindvide och är ibland svår att skilja från denna. De karaktärer som vi har haft mest hjälp av är bladform, bladstruktur och storleken på stiplerna. Gråvide har mer avlånga blad som är bredast nära mitten, bindvidets blad är något kortare och bredare och största bredden finns närmare spetsen. Bägge arterna har oftast stipler men de är mindre på gråvide. Gråvidets blad har något slätare bladöversida än bindvidet, som har tämligen grovt mönstrad blad­översida, med upphöjda fält mellan nedsänkta nerver, vilket är ett av den artens särskilda kännemärken.

Gråvide koloniserar snabbt och talrikt vägkanter och annan störd mark i skogen och jordbrukslandskapet, på liknande sätt som sälg och svartvide. Arten koloniserade efter ett decennium älvbotten i Ljusnan som blottlagts genom kraftverksbygge, och fanns efter 12 år på en sandbank i Galvån som lagts upp av högvatten.

Arten bildar inte vad vi vanligen kallar träd, utan buskar bestående av många klenare stammar. Den är lägre än sälg men högre än bindvide. Den kan även så långt norrut som i Ramsjö bli 4–5 m hög. Gråvidebuskar kan bli mycket gamla, med döda nedtyngda stammar nertill och nya därovan och centralt.

Gråvide blommar i allmänhet något efter sälg, i vitsippans tid, men har någon gång setts komma före sälgen. Det sprider frön i övergången mellan skogsstjärnans och ekorrbärets tid, samtidigt med svartvide. Spindelnät och grankvistar i strandskogen blir fulla med dun.