Styvmorsviol kan komma upp på ett hygge på bördig skogsmark, tillsammans med kulturberoende arter som ängsgröe, harstarr, blekstarr, brännässla, grässtjärnblomma, gulvial, svedjenäva, teveronika och prästkrage. Markens lämplighet för odling och de nämnda följearterna antyder att styvmorsviolens frön har vilat där sedan tidigare svedjning. I Stugubacken i Hanebo planterades gran på jordbruksmarken 1969. Skogen avverkades 1998 för restaurering av slåtter- och betesmark. Två år senare blommade där massor av styvmorsviol och sandtrav, och senare återkom många ängsväxter (Engvall & Westlund 2000, 2007, 2014). Styvmorsviol kom även upp på jord som kom till ytan vid arkeologisk utgrävning av en gammal finnbosättning i Grannäs, Alfta.
Bladrosetten övervintrar grön. Blomningen börjar i vitsippans tid och kan fortsätta åtminstone till lingonens tid. Omblomning kan ses i höstfärgernas tid och ändå senare om frosten kommer sent.
Ekologi
Styvmorsviol är en utpräglad kulturmarksväxt, men på 19 av nära 1200 lokaler har den setts på hällar och i bergbranter, mer eller mindre avlägsna från jordbrukslandskapet. Till bergbranterna kan den ha förts av korpar. Alternativt kan förekomster i berg ha varit utgångspunkter för spridning till kulturmark i samband med jordbrukets tidiga utveckling. Även kring hällar i jordbrukslandskapet kan arten uppträda rikligt.
På havsstrand ses styvmorsviol huvudsakligen dels på starkt kulturpåverkade ställen som vid hamnar, dels på fågelöar. Den finns dock på Jättholmarna även på klippstrand, som saknar både stark kulturpåverkan och fågelhäckningar.
Carl Johan Hartman skrev i sin rapport angående resan till Jämtland 1813 att han under resan genom Hälsingland såg smörblommor, midsommarblomster och styvmorsviol på Hälsinglands ängar.
Arten fanns rikligt 2009 på gräsmatta på masugnsslagg i Voxna, med vårstarr och många torrbacksväxter. Man ser den bli länge kvar på mager vall. I det nuvarande kulturlandskapet finns den dock huvudsakligen på störd mark, både i jordbruks- och industrilandskapet. På mark som plöjts 2–3 år tidigare, men ej besåtts, kan man se massor med sandtrav och styvmorsviol, men varje åker brukar ha sin egen ogräsflora.
Utbredning
1183 lokaler i 45 församlingar.
Referenser
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2000: Projekt Stugubacken i Hanebo. VÄX 3/2000: 4-5.
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2007: Projekt Stugubacken i Hanebo, II. VÄX 1/2007: 12-13.
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2014: Projekt Stugubacken i Hanebo, III. VÄX 1/2014: 9-11.
Hartman, Carl Johan 1814: Handskriven rapport angående resa till Jämtland. Handskriftssamlingen, Uppsala universitetsbibliotek, Kapsel D 120 b. Tolkad av Delin, Anders 2010: Rapport angående resan till Jämtland 1813. VÄX 1/2010: 26-29.
