Brakved har setts växa under ledningstrådarna i en högspänningsledning tillsammans med en, häggmispel, rönn och druvfläder. Tydligen är de alla där sådda av fåglar.
Brakvedens stammar och grenar består ofta av en lång följd av ganska korta skott. När ett längre skott förgrenar sig, uppkommer ofta en krans av tre eller fyra grenar på ungefär samma nivå, till skillnad från hos de flesta andra buskar. Det finns ett grönt skikt under barken. Veden på grövre stammar är tonad i rödviolett i centrala delar. Knoppsprickningen är betydligt senare än på hägg och björk, samtidig med aspens. I skogsstjärnans tid finns i skottspetsen ett karakteristiskt gulgrönt bladpar med mycket markerade nerver och mellan dem nästa bladpar, mindre och vinkelrätt stående. Någon gång kan en del av bladen på sensommaren bli röda men höstfärgen är vanligen lysande gul. Oftast är brakved karakteristisk, med markerade raka sidonerver på bladen, men vid tveksamhet är innerbarkens lukt till hjälp. Den har en frän arom, men luktar inte bittermandel som häggbarken.
Brakved blommar, och drar till sig rikligt med humlor i ekorrbärets eller linneans tid, efter rönn. I ljungens tid kan en buske samtidigt ha gröna, röda och svarta frukter. I lingonens tid är en del bär röda, andra svarta (Bild i Natur och vegetation, sid. 416). Då är häggens bär mogna, svarta. I höstfärgernas tid är även brakvedens bär svarta.
Ekologi
Brakved förekommer nästan lika frekvent som hägg vid bäckar och åar i skog, men den är något mindre specialiserad på denna miljö än häggen. Den växer där ofta med kanelros och i öster även med olvon. Frekvensen varierar dock kraftigt mellan olika typer av bäckar, och är påfallande låg vid bäckar i näringsrika skogsmarker. Brakved finns även med tämligen låg frekvens på sjöstrand på morän, i sumpskog, sällsynt i lågörtskog och någon gång vid en vät i skogen. Den är föga framträdande på hyggen. Brakved finns både i fattigkärr och i rikkärr, där hägg är en raritet. Den växer gärna i kärrkanten, med örnbräken, en, svartvide, blåtåtel, eller i anslutning till något sipperstråk på kärrytan.
Brakved är en av de mest frekventa arterna på Ljusnans strand. Vid Varpen i Bollnäs fanns den på 25 av 40 delsträckor. Vid Voxnan ses den mest i den mellersta, branta delen av älvloppet, på övre delen av stranden. Vid Skärjån växer den med klibbal.
Arten är tämligen sällsynt på havsstrand och växer där mest i klibbalsbältet. I kulturlandskapet är den sällsynt.
Utbredning
Utbredningskartan visar en bild som tämligen väl överensstämmer med häggens. Brakved är dock påtagligt mindre allmän än hägg i Hassela och norra Bjuråker. Arterna förekommer också i likartade miljöer och ofta tillsammans, men häggen förefaller kräva något bördigare mark.
1591 lokaler i 45 församlingar.
